En bra förskola gynnar barns sociala, kognitiva och språkliga utveckling och bidrar till psykiskt välbefinnande. Barn som gått i förskola med hög kvalitet lyckas också bättre i skolan, har bättre kunskapsutveckling och bättre social utveckling.

Denna forskningsutblick belyser samband mellan funktionsnedsättning, skolprestationskrav, tilltro till sin egen förmåga och psykosomatiska besvär bland svenska grundskoleelever.

I en jämförelse av två årskullar i grundskolan ger den senare gruppen uttryck för ett lägre välmående. Samma studie visar att känslan av att hänga med i undervisningen är en viktigare framgångsfaktor än den faktiska förmågan att lösa problem. 

Snur funnet opp-ned på kunnskapen om stress i barnehagen?

Finska forskare har tagit salivtester på flera hundra barn och gjort en upptäckt som gick stick i stäv med deras förväntningar.

Seruminstitut vil undersøge, om man ved at forbedre indeklimaet på skoler også kan mindske infektioner.

Mycket tid utomhus, en inbjudande gård och en skriftlig policy för fysisk aktivitet. Det är några av framgångsfaktorerna för mer rörelse i förskolan, skriver Daniel Berglind som forskar om hur man får barn att röra sig mer.

Man kan tro att förskolebarn rör sig hela tiden, men vissa rör sig knappt alls. Om de inte får hjälp är risken att de aldrig hinner ifatt. Det säger Ann-Christin Sollerhed, forskare vid Högskolan Kristianstad.

Genom att ge eleverna verktyg att ändra sitt sätt att tänka kan de både lyckas bättre i skolan och må bättre. "Jag skulle önska att välbefinnade fick plats i den svenska läroplanen", säger forskaren Åse Fagerlund som är aktuell med en ny bok om elevhälsa.

Finske forskere har undersøkt stresshormonet kortisol også hos både barnehagebarn og barn som er hjemme på dagtid.

Forskning vid Åbo universitet visar att elever med psykiatriska och neuropsykiatriska diagnoser i större utsträckning än övriga elever avbryter skolgången.