Brain scans show that girls were especially affected by the loss of social interaction.

Hur påverkas barns hjärnor av skärmar? Och vilka faktorer kan kopplas till ett problematiskt skärmanvändande i framtiden? Det är några av frågorna som nu studeras vid Barn- och babylab på Uppsala universitet.

En undersökning från Umeå universitet visar att en majoritet av ungdomar i nian har prövat energidryck redan i 12-årsåldern, trots den rekommenderade åldersgränsen på 15 år. Enligt skolläkaren Kalle Maripuu kan det ha många negativa effekter.

En nyligen genomförd studie med forskare från Jönköping University och Göteborgs universitet visar att lärare och skolledare ofta förbiser elevernas digitala, kulturella och språkliga färdigheter. Detta är enligt forskarna olyckligt eftersom dessa färdigheter kan vara avgörande för att främja inkludering och social hållbarhet i gymnasieskolan.

A new registry study from Karolinska Institutet and Tampere University shows that hospital admissions due to allergic reactions in children have increased in Finland while they have decreased in Sweden. The study, published in the journal Allergy, also shows that the incidence of anaphylaxis is higher in Finland than in Sweden.

Girls with mental illness or neurodevelopmental conditions are less likely than their peers to be vaccinated with the HPV vaccine that protects against future cervical cancer. This is according to a new registry study from Karolinska Institutet published in The Lancet Public Health.

Ny forskning vid Karlstads universitet visar att ”pojkaktigt” lekbeteende vid 7 års ålder kan kopplas till både beteendeproblem och autistiska drag.

Var femte 17-åring har satsat pengar på sport och betting. 15 procent av dem har spelat på nätcasino. Det visar en rapport gjord av Lunds universitet och forskarna ser att flera unga redan innan 18-års ålder utvecklat ett problematiskt förhållande till spel om pengar.

Lärare fokuserar på långsiktig hälsa medan elever helst vill sockra och njuta, enligt en ny studie av hkk-undervisning. Men det går att hitta en balans, menar forskaren Gita Berg. "Vill vi att eleverna ska göra hälsosamma val kan vi börja med att fråga dem vad de tycker om", säger hon.

Forskning som tagits fram på uppdrag av Livsmedelsverket visar att elever oftare äter frukost, äter mer frukt och grönt, mindre sötsaker och vågar prova fler nya maträtter när skolor arbetar aktivt med mat- och måltidsutbildning.

Kan elever prestera och må bättre av att börja skolan en timme senare? Den frågan ska nu undersökas i ett nytt forskningsprojekt, där en högstadieskola i Vaxholm ingår. Sömnforskaren Malin Jakobsson leder projektet som drar igång nästa vecka.