I en ny avhandling undersöks vad en post-antropocentrisk förståelse av hållbar utveckling kan betyda för förskolans praktik. Vi behöver ompröva vår plats i världen, och se världen som en del av oss själva istället för att se världen som något åtskilt från oss själva, säger Kassahun Weldemariam.

Ersätt polariserade klassrumsdebatter om klimat och hållbarhet med organiserade diskussioner där alla elever får komma till tals. Det rådet ger Heléne Nyrén och Alexander Bergquist, lärare i samhällsorienterade ämnen.

Här är ett förslag på lektionsupplägg där eleverna får diskutera olika perspektiv och ståndpunkter i en kontroversiell fråga. Det är utarbetat av SO-lärarna på Oxievångsskolan i Malmö och anpassat för högstadiet.

Vi måste lära oss om jordens utveckling och kretslopp, för det kommer att påverka oss när vi blir äldre. Men vi har inte tid att vänta på att hållbar utveckling ska införas på schemat, skriver eleverna på Skapaskolan i Huddinge.

Fler barn som lekte med varandra, mindre framträdande genusmönster och en tydligare kommunikation – forskningsprojektet Normmedvetna rum för lek och lärande ledde till en mer hållbar lek. Dessutom blev lekarna mer fysiskt flyttbara mellan rummen istället för att vara fixerade vid platser och material.

Undervisning om hållbar utveckling i förskolan får inte stanna vid individens möjligheter att påverka. Att främja samarbete, förmåga att kompromissa och hitta gemensamma lösningar är kanske den viktigaste delen av uppdraget. Det säger Ingrid Pramling, professor i pedagogik och vid Göteborgs Universitet.

Varför inte börja med en legobit? Var kommer den ifrån och vilka barn får leka med den? Mer invecklad än så behöver inte hållbar utveckling vara – åtminstone i det första skedet.

Jenny Kölfors, utvecklingssekreterare på Pedagogisk Inspiration Malmö och projektledare för InnoCarnival Skåne, svarar på “Skicka vidare”-frågorna från Maria Simbotin. "Varför finns InnoCarnival Skåne?"

Barn och unga vistas allt mindre i naturmiljöer. Men elever som med egna sinnen får upptäcka och bekanta sig med träd och växter i en autentisk miljö utvecklar förståelse för biologisk mångfald och människans påverkan på miljön, visar en avhandling vid Göteborgs universitet.