Den här förskolan i Bråbo utanför ­Oskarshamn odlar egna grönsaker till skolmaten. Detta för att bli själv­försörjande på grödor, öka barnens kunskaper om matens ­ursprung och lära dem tycka om att äta grönsaker.

Nu finns ett nytt undervisningsmaterial med information och idéer om hållbarhetsfrågor för högstadie- och gymnasielärare. Materialet är en del av kampanjen Green Trip för hållbara projekt och livsstilar bland unga i Europa.

En god miljö- och hållbarhetsutbildning ska syfta till att eleven utvecklar ett hållbart engagemang. Lärarens undervisning bör därför utgå från en didaktisk modell med tre olika aspekter: en intellektuell, en praktisk och en emotionell aspekt. Det menar forskarna Johan Öhman och Louise Sund i en nyligen publicerad artikel.

Med ett nytt stödmaterial vill forskare vid Lunds universitet och Naturskyddsföreningen göra det lättare för lärare att få igång samtal om klimatomställningen med elever på högstadiet och gymnasiet.

Lärande för hållbar utveckling har varit en del av skolans verksamhet de senaste decennierna. Men vilken typ av lärande handlar det egentligen om, frågar sig lärarstudenten Alice Andrews.

Ger en ostsmörgås verkligen mer klimatavtryck än en äggmacka? Hur kommer det sig att nötkött leder till större påverkan än kyckling? Och vilka andra effekter får det egentligen? Betyder det att vi ska ändra vårt sätt att jobba? Och hur förmedlar vi detta till barnen? I forskningsprojektet Världen behöver en ny berättelse möts forskare och förskolor för…