Forskning som tagits fram på uppdrag av Livsmedelsverket visar att elever oftare äter frukost, äter mer frukt och grönt, mindre sötsaker och vågar prova fler nya maträtter när skolor arbetar aktivt med mat- och måltidsutbildning.

Ph.d.-studerende Nadia Raphael Rathje mener, at bæredygtig skolepraksis kan ses som en grundsten på linje med skolens opgave om demokratisk dannelse. Hendes casestudier viser, hvordan pædagogik og didaktik kan bidrage til en grøn omstilling.

Även små förändringar av skolmat kan ge en stor miljövinst. Det upptäckte fyra skolor i Lund som genom ett forskningsprojekt lyckades som få ner lunchtallrikens utsläpp med 20 procent, utan att eleverna tyckte att maten blev sämre (webb-radio).

This article explores the significance of peasant culture for sustainability education, the political engagement of the educator with sustainability and the understanding of herself as a political agent of change. 

Universitetsläraren Bibbi Larsliden tyckte att barnböckerna om hållbarhet var alldeles för dystra. Så nu har hon skrivit en egen. – Jag skulle aldrig läsa en bok för förskolebarn som väcker ångest som de inte har, säger hon.

I studien undersöks hur lagstiftare, centralbyråkrater och närbyråkrater tolkar skollagens formulering om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund. Ett särskilt fokus riktas mot utbildning om värden. (pdf)

Skollagens skrivning om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund är svårtolkad när det kommer till undervisningen om värden som demokrati och hållbarhet visar två forskare vid Göteborgs universitet som fått forskningsbidrag från IFAU.

Mänskligheten står inför hot. De som är barn idag kommer att behöva bidra till lösningar när de blir vuxna, men riskerar också att gripas av hopplöshet inför framtiden. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.