Svenska lärare vill i högre grad bli styrda utifrån, från exempelvis Skolverket eller skolledaren, vilket tyder på en osäkerhet på vad som gäller i skolan. Det menar forskaren Wieland Wermke. Han har jämfört Sverige och Tyskland, två länder med olika skolsystem.

Elever i behov av stöd som tränat arbetsminnet med hjälp av ett dataspel höjde sin läsförståelseförmåga, en effekt som höll i sig över tre år. Det visar Karin I E Dahlins avhandling. "Jag har sett positiva resultat, men kan inte så tvärsäkert uttala mig om egentliga orsaker till att eleverna förbättrar sig", säger hon.

Anna-Carin Rehnman har undersökt hur det var att leva med hörselnedsättning innan det fanns hjälpmedel. Hon har kartlagt sin egen släkt och studerat hur kunskapsutvecklingen sett ut i generationer med ärftlig hörselnedsättning.

Att elever i de tekniska yrkesutbildningarna får kunskap från många olika områden är nödvändigt i dagens föränderliga samhälle, menar forskaren Nina Kilbrink. "Även kunskaper från ett fritidsintresse, exempelvis crossmotorcyklar, skulle kunna utnyttjas i undervisningen i syfte att förankra och fördjupa ny kunskap", säger hon.

Inlärning av ett främmande språk påverkas inte av vilket modersmål eller vilket andraspråk vi kan sedan tidigare. "Det går helt enkelt inte att hoppa över några steg i utvecklingen bara för att det nya språket liknar modersmålet eller andraspråket", säger forskaren Susan Sayehli.