Anna-Lena Lilliestam har forskat om historieundervisning i syfte att undersöka elevernas förmåga att resonera historiskt i termer av aktör och struktur. Vad krävs för att elever ska utveckla sin förmåga att resonera historiskt i dessa termer?

I en kvalitativ studie har Katarina Kärnebro studerat skolsamtal i några klasser på fordonsprogrammet, för att försöka förstå vilken betydelse språkpraktikerna har för elevernas identitetsskapande och lärande.

Som speciallärare på yrkesutbildningen i Finland noterade Camilla Björk Åman att vissa kollegor talade om elever i behov av stöd som om de vore en belastning. Hon fick inte ihop det med styrdokumentets inkluderingstanke. I sin avhandling fördjupar hon sig i hur yrkeslärare talar om sina studenter.

Forskaren Ingela Holmströms avhandling har ett särskilt fokus på barn med cochleaimplantat som går tillsammans med hörande elever i den vanliga skolan.

"Skolan är i kris och klarar inte av att förbereda eleverna för arbetsliv och högskolestudier." Det är ett påstående som har präglat skoldebatten i decennier. I en studie av 50 års politisk styrning av läroplanens innehåll visar Carl-Henrik Adolfsson att denna krisretorik inte är något nytt fenomen.

Renodla tekniken och rensa bland uppgifterna som ska lösas utomhus. Det är civilingenjören Johan Eliassons riktlinjer för hur mobil teknik bäst utformas och används vid undervisning utomhus.

Kan man styra skolans verksamhet med nationella kursplaner? Det har forskaren Charlotta Pettersson undersökt i sin avhandling.

Satsningar på en dator per elev motiverar elever och gör dem skickligare på att hantera datorn. Men de ges inte tid att reflektera. Elevernas kunskaper riskerar att bli ytligare, menar forskaren Håkan Fleischer.

Skolan har fortfarande en nyckelroll i upprätthållandet av en gemensam, levande sångskatt, konstaterar Camilla Cederholm. Hon har studerat hur en gemensam sångskatt konstrueras och fortlever.