Hur kan dynamiska matematikprogram användas för att öka möjligheterna för elever att utveckla sin förmåga att föra matematiska resonemang? Det har forskaren Mats Brunström undersökt.

I Norge infördes år 1860 en lag om fast skola, vilket innebar att ett mängd skolhus uppfördes som fick stor betydelse för folkupplysning, demokratiutveckling och nationsbyggande. Leidulf Mydland har undersökt skolbyggnadens betydelse som kulturminne i lokalsamhället.

Bidrar projekt som strategi för skolutveckling till varaktig utveckling? På vilka sätt uppfattar rektorer och pedagoger att den verksamhet som de är en del av förändrats av två skolprojekt? Det frågar sig Åsa Löfqvist i sin avhandling om skolutveckling.

Satsningen på 1:1 (en dator-en elev) är en komplicerad process som utmanar verksamheten i skolan på flera nivåer. Det visar Martin Tallvids avhandling. "Elever i ett digitaliserat klassrum nöjer sig inte med information endast från läraren, därför krävs kunskaper i både källkritik och i sökning på nätet för att möta elevernas behov", säger Martin Tallvid.

Andreas Melldahl har forskat om hur värdet på utbildningstillgångar har förändrats under 1900-talet i Sverige.

Ungdomar utövar föreningsidrott för att det är roligt och utvecklande, och för att idrotten ger gemenskap. Det vill också få möjlighet att träna och tävla på en nivå som är anpassad efter den egna ambitionen och förmågan. Det visar Britta Thedin Jakobssons forskning.

Kemi är ett skolämne som generellt anses vara både svårt, irrelevant och ointressant för ungdomar. Ungdomar har ofta problem att se sig själva som naturvetare eller kemister. I sin avhandling undersöker och ifrågasätter Karolina Broman den negativa bilden av kemiämnet genom att studera gymnasieelevers syn på kemi.