I sin avhandling undersöker Alva Appelgren betydelsen av återkoppling på kognitiv förmåga och motivation.

Digitala miljöer möjliggör, men kräver också ett nytänk kring själva lärkulturen. Det visar Annika Wiklund-Engbloms avhandling om e-lärande.

Leena Hamberg har forskat om nyanlända och om flyktingintroduktion. Blundar man för de utmaningar som språkutvecklingen innebär finns det risk för att kravet på ett snabbt inträde på arbetsmarknaden vänds till en nackdel för de nyanlända.

Syftet med Helena Johanssons avhandling är att utforska hur matematiskt resonemang påverkar gymnasieelevers möjligheter att nå målen i fysikämnet, och hur vardagliga matematiska exempel påverkar studenters förmåga till matematiska resonemang.

Pia Viséns avhandling handlar om hur textsamtal på industritekniska programmet fungerar som utgångspunkt för diskussion om texternas innehåll och därmed som en möjlighet till ökad förståelse för textens ämnesinnehåll.

Forskaren Anna Åhlund har undersökt hur nyanlända elever med begränsade kunskaper i svenska språket agerar som deltagare i andraspråksundervisning.

Hur ser den disciplinära ordningen ut i svenska och tyska klassrum? Det har forskaren Jakob Billmayer undersökt i sin avhandling.

De kommunala gymnasieskolorna har omkring tre gånger högre tillgänglighet av specialpedagogiska resurser per elev än de fristående gymnasieskolorna. Det visar en avhandling av Joacim Ramberg vid Stockholms universitet.

Välfungerande textsamtal kräver förberedelser, noggrann planering och tydlig struktur. Det visar Yvonne Hallesson i sin avhandling, där hon undersökt hur textsamtal kring sakprosatexter i gymnasieskolan kan stötta elevers lärande och läsande av texter.