På gruppnivå mår barn med läs- och skrivsvårigheter inte sämre än andra, vilket tidigare forskning visat. Det vittnar om att skolan blivit bättre på att hjälpa de här eleverna, vilket gör att de också mår bättre psykiskt, säger Emma Lindeblad.
På grundskolan har programmering införts som ett inslag i ämnena samhällskunskap, matematik och teknik. Alla gymnasieelever som går ett nationellt program ska kunna läsa programmering. Sollentuna är ett exempel på hur man kan göra för att komma igång.
När eleverna fick tydliga krav och stöd under lektionerna, ökade motivationen. Dessutom blev både relationerna och betygen bättre och färre hoppade av gymnasieutbildningen. Till och med lärarna mår bättre nu.
Sara Irisdotter Aldemyr, professor vid Högskolan Dalarna, har studerat etik och normer i gymnasieklasser. Hon har sett att om lärare inte reflekterar över vad de själva gör så finns en risk att osunda värderingar får fäste.
Elevernas åsikter om mobiltelefoners plats i skolan är långt mycket mer nyanserade än de som hörs i mediedebatten. Det konstaterar Torbjörn Ott som utforskat hur smarta telefoner ses och förstås i klassrummet.
Torbjörn Otts forskning visar att även om lärare inte uppmuntrar användningen av mobiltelefoner i sin undervisning har mobiltelefoner blivit ett verktyg som ändå används för skolarbete.
Användandet av film kan leda till ett didaktiskt dilemma eftersom spelfilmer väcker många känslor och kan aktivera motstridiga moraliska ställningstaganden som kan grumla elevernas historiska tänkande. Det visar Maria Deldén i sin avhandling.
Asylsökande barn uttrycker hoppfullhet om att bygga en framtid här och att det är barnen själva som är mest aktiva för att skapa tillhörighet, trots ovissheten som asylprocessen innebär. Det visar Malin Svensson i sin avhandling.
Unga ensamkommande och icke-ensamkommande flyktingar riskerar i högre grad att hamna utanför både arbete och utbildning jämfört med ungdomar födda i Sverige. Det visar Hélio Adelino Manhics som forskat om unga flyktingar.