Sandeklevsskolan i Bergsjön har genomfört ett genomgripande förändringsarbete. På fem år har de gått från mycket låga kunskapsresultat till att de flesta elever lämnar nian med gymnasiebehörighet. Framgångsreceptet är höga förväntningar, språkutvecklande arbetssätt och att anpassa undervisningen efter elevgruppens behov.

Ett centralt skäl till elevers lärandesvårigheter i matematik beror på en överbetoning av inlärning av procedurer och arbete med rutinuppgifter. Elevers kunskaper skulle förbättras om de, i större utsträckning, fick arbeta med problemlösning. Johan Sidenvall visar på orsaker till varför procedurundervisning dominerar i skolan i dag och hur undervisningen kan bli bättre.

Många lärare i Sverige upplever att deras arbetssituation är ansträngd med lite tid för planering och reflektion. Det är vanligt att ofta och regelbundet jobba över.

I denna rapport beskrivs de huvudsakliga resultaten från en enkätstudie om hur lärare i svensk skola uppfattar sina förutsättningar att planera och efterarbeta sina lektioner (pdf).

Det saknas idag viktiga förutsättningar för en skola på vetenskaplig grund i Sverige. Det visar en enkätstudie som fyra forskare vid Karlstads universitet genomfört bland 2 200 lärare i grundskolan och på gymnasiet.

Man kan informera om, fostra till och praktisera demokrati. Kurt Wicke har undersökt hur läroböcker i samhällskunskap på gymnasiet skriver om demokrati och han menar att svaren är något förbryllande.

Med sin skolstrejk utanför riksdagen initierade svenska Greta Thunberg vad som kommit att bli en global klimatkampanj bland skolungdomar. En ny rapport visar att mer än var tredje skolelev som deltog i Global Strike for Future i Stockholm aldrig demonstrerat tidigare.

Hallå Ilse Hakvoort, docent i pedagogik vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, som tillsammans med Agneta Lundström vid Umeå universitet är aktuell med boken "Pedagogiskt ledarskap med konflikter i fokus".