Grundskolan ska vara en port till framtiden som inte slår igen innan alla kommit ut. Att ändra betygskraven är ett steg åt rätt håll – men ännu bättre vore att skippa dem som urvalsinstrument. Det skriver Dagens Arena i en ledare.

I tider av lärarbrist och rapporter om stress och press hos både lärare och elever, höjs nu röster som menar att vi behöver tänka om. Istället för att fråga oss vad skolan kan göra mer, bör vi fundera på vad som skulle kunna plockas bort från skolans uppdrag (webb-radio).

Isak Benyamine har disputerat på en avhandling om undervisning på konstnärliga utbildningar på gymnasiet och högskolan. Avhandlingen har fokus på film- och teaterutbildningar. Han introducerar begreppet konstnärlig undervisningspraktik.

I artikeln undersöks gymnasiearbetet inom samhällsvetenskapsprogrammet med fokus på vilka representationer av ”vetenskapligt grundat arbetssätt” som emfaseras i elevernas skrivande. Detta fokus motiveras av att det idag ställs krav på gymnasieelever inom högskoleförberedande program att bli just förberedda för högre studier och att de ska ges möjlighet att närma sig ”vetenskapsliknande processer som förekommer inom…

Gymnasiearbeten inom högskoleförberedande program är en egen skrivpraktik som inte går att jämföra med det akademiska skrivande som sker inom högre utbildning. Samtidigt tycks både Skolverket och högskolan förvänta sig högre grad av akademisering. En ny studie sätter fokus på glappet som framträder vid övergången till högskolan.

Just nu håller gymnasie- och vuxenutbildningen på att ta fram en gemensam strategi för Malmö stads skolor som ska syfta till att minska elevers frånvaro. En som har stor erfarenhet av sådant arbete är Annette Lawesson, biträdande rektor på S:t Petri skola.