Ungdomar som flytt till Sverige har svårt att klara övergången till de nationella gymnasieprogrammen, för att de inte ges tillräckligt med tid att klara behörighetskraven. Det visar ny forskning vid Luleå tekniska universitet.

Doktoranden Elsa Szatek ställde några frågor till disputanden Maria Eriksson om hennes avhandling som hon försvarade 20.9.2019.

Filippa Mannerheim, lärare i svenska på gymnasiet, pekar på tre stora problem med bedömning av nationella proven. Hon menar att det är dags att återupprätta svensklärarkårens yrkesheder.

Undervisningskvalitén är viktig, men även faktorer som ligger utanför själva undervisningen spelar roll när elever ska välja gymnasium. En gratis surfplatta eller möjligheten att få gå i samma skola som kompisar väger tungt, visar en undersökning från Uppsala universitet.  

I en ny avhandling från Uppsala universitet har Mikael Thelin undersökt vilka faktorer som är viktigast för eleverna när de väljer gymnasieskola. Resultaten visar att blivande gymnasielever väger in faktorer som hänger ihop med skolans kvalitet, men också att elever med låga betyg lägger större vikt än andra vid att till exempel få gå med…

Den övergripande frågan är: hur kan undervisning i samhällskunskap stärka elevers förmåga till kritiskt tänkande och källkritik?

Gymnasieläraren Lotta Björkman är expert på normkritisk pedagogik. Hon förklarar vad ett normkritiskt perspektiv och berättar utifrån egna erfarenheter hur lärare kan arbeta normkritiskt med elever och om frågor som kan uppstå i undervisningen. Hon delar även med sig av konkreta tips på normkritik i klassrummet.

Syftet med denna bok är att ge all personal i grundskolan och gymnasieskolan kunskaper och inspiration för att utveckla sitt arbete med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling. (pdf)