Kommunförbundet Skåne har på sin sida för forskning och utveckling samlat erfarenheter från skånska kommuner om deras arbete med undervisning på distans (både distans- och fjärrundervisning) när skolor stänger.

Att lärare och skolledning gör allt som forskare, undervisningsråd och utvecklingsstrateger säger att man ska göra är ingen självklar väg till förbättrade elevresultat. Inte om det innebär implementering av redan färdiga koncept och utan egentlig delaktighet av de som berörs, skriver forskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsh i en debattartikel.

NO-lärarna Eva Månsby och Eva Cederberg på S:t Petri skola i Malmö arbetar målmedvetet med språket i labbrapporter. Tanken är att träna eleverna på att använda ämnesspecifika begrepp inför gymnasiearbetet i årskurs tre.

Under de senaste tio åren har andelen utrikes födda elever i årskurs 9 fördubblats från 6 till 13 procent. Det är en rekordstor ökning. Hans Grönqvist och Susan Niknami har kartlagt och analyserat skillnaderna i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever i grundskolan och gymnasiet under perioden 1990–2017 (pdf).

Integration problems are often explained in terms of segregation. Students with immigrant backgrounds are frequently associated with so-called ethnically segregated residential areas and stigmatized, low-performing, suburban schools. In contrast, this study investigates high-performing students attending a well-reputed school. (pdf)

Om det står klart att innehållet i ett nationellt prov eller delprov är känt bland elever kan rektor behöva ta beslut om att använda ett ersättningsprov. Det är viktigt att skolan har tydliga rutiner så att man kan agera skyndsamt i ett sådant fall.

Att elever med utländsk bakgrund har svårt att komma in i det svenska samhället förklaras ofta med att grupperna inte möts, varken där man bor eller i skolan. En ny studie visar dock hur segregationen följer med högpresterande elever med utländsk bakgrund in i klassrummet. De uteslöts ur den svenska gemenskapen, trots att de formellt…

På Realgymnasiet i Stockholm arbetar ett trygghetsteam med kommunikationsmodellen NVC (nonviolent communication). En metod som används för att skapa trygghet och studiero i klassrummet.

Många unga på landsbygden har sämre tillgång till utbildningar i sin hemkommun. De känner också ett större missnöje mot politiker än ungdomar i storstäder. Trots det handlar den politiska diskussionen oftast om storstädernas förorter. I en nyutkommen bok har forskare därför vänt blicken mot unga på landsbygden.