Mötet mellan unga kriminella och lärare, polis och socialtjänst ser väldigt olika ut beroende påvilken person ungdomarna får träffa. Det visar Margareta Ekberg i sin avhandling Dom kallar ossvärstingar. Om ungas lärande i mötet med skola, socialtjänst och polis .

Döva elever som har bra betyg i svenska har ett mer levande teckenspråk.Det slår Krister Schönström vid Stockholms universitet fast i sinavhandling Tvåspråkighet hos döva skolelever. Processbarhet i svenskaoch narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk .

Teknikundervisningen fokuserar mer på komponenterna än på systemen. Det beror delvispå teknikens eget intresse för prylar och uppfinningar, men även på att naturvetenskapenkastar sin skugga över det ganska nya teknikämnet. Det konstaterar Claes Klasander iavhandlingen Talet om tekniska system förväntningar, traditioner och skolverkligheter .

Historieundervisningen i estniska gymnasieskolor lyckas inte skapa ett möte mellan den historiasom eleverna själva bär med sig och den som rör de stora skeendena i landet. Det visar IgorPotapenko i sin avhandling Historiemedvetande och identitet: Om historiens närvaro i någraestniska ungdomars liv.

Bollsport dominerar idrottsundervisningen och de elever som sysslar med sådant på fritidenhar stort inflytande på gymnastiklektionerna. Det leder till att de får högre betyg än andraelever. Det visar Mikael Londos i avhandlingen Spelet på fältet. Relationen mellan ämnetidrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid .

Forskning om autism och ADHD är inriktad på pojkar. Som ett resultat av det har flickor missatseller feldiagnostiseras inom barnsjukvården. Det visar Svenny Kopp i sin avhandling Girls withsocial and/or attention impairments .

Om vi är tvärsäkra på vad religion och demokrati är och om allt måste motiveras rationellt, då blir det svårt för religion och demokrati att mötas i skolan Det skriver Lovisa Bergdahl i sin avhandling "Seeing Otherwise: Renegotiating Religion and Democracy as Questions for Education"

När lärare med utländsk bakgrund berättar om sitt möte med svensk skola är bilden komplex. Deras tidigare erfarenhet efterfrågas sällan, och det tar tid för dem att skapa legitimitet. Om detta skriver Monica Sandlund i sin avhandling, Lärare med utländsk bakgrund: sju yrkeslivsberättelser om möten med nya skolsammanhang.

Rektorer har en komplex arbetsvardag och relativt få gemensamma normer att förhålla sig till. De har dessutom förvånansvärt lite professionellt utbyte med andra kollegor. I sin avhandling, Rektorer bör och rektorer gör, redovisar Ulf Leo ett normbegrepp som ger rektorerna möjlighet att få syn på relationen mellan vad de bör göra, och hur de faktiskt handlar.

Det finns stora skillnader i hur lärarutbildare i Tanzania ser på lärarutbildningen i matematik. För vissa står ämneskunskaperna i fokus, medan andra lägger tonvikten på pedagogik, visar Andrew Binde i sin avhandling Teacher Educators' Conceptions of Mathematics Teacher Education: Thoughts among Teacher Educators in Tanzania.

Arbete med medier bidrar till lärarstudenters kunskapsutveckling. Det visar Marie Leijon i sin avhandling, Att spåra tecken på lärande. I medieproduktion och mediereception uppstår samtidigt en mängd lärprocesser, som det är viktigt att få syn på.

Muntlig framställning är en vanlig redovisningsform i dagens skola. Men eleverna efterfrågar djupare teorier och verktyg för hur de ska bygga sina muntliga framträdanden. Cecilia Olsson Jers konstaterar i sin avhandling Klassrummet som muntlig arena. Att bygga och etablera ethos, att varken lärarna och eleverna har tillgång till det metaspråk som behövs för att tala om den process som det innebär att bli en offentlig talare.