Elever från lägre samhälls är ofta mindre omtyckta av både lärare och jämnåriga. De löper större risk att utveckla ohälsa i vuxen ålder, visar Masuma Novak i sin avhandling "Social inequity in health. Explanation from a life course and gender perspective". Lärare bör vara medvetna om hur de förhåller sig till klasskillnader, menar hon.

Om läraren sätter upp för tydliga mål och villkor missar man många dimensioner i den estetiska lärprocessen. När förskolebarn fick vara med och forma sina egna projekt med bild- och skapande blev det mer intressant för alla inblandade, enligt Ulla Linds avhandling Blickens ordning: Bildspråk och estetiska lärprocesser som kulturform och kunskapsform .

Skolans undervisning i samhällskunskap påverkar inte ungdomars värderingar och förhållningssätt till demokrati särskilt mycket. Det visar Anders Broman i sin avhandling Att göra en demokrat? Demokratisk socialisation i den svenska gymnasieskolan.

En av ambitionerna med att förlänga gymnasiets yrkeslinjer med ett år var att ge alla elever behörighet att studera vidare på högskolan. Caroline Hall visar i sin avhandling, Empirical Essays on Education and Social Insurance Policies, att reformen inte gett den effekten. Dessutom har avhoppen från gymnasiet ökat bland yrkeseleverna på de 3-åriga linjerna.

Förutsättningarna för att undervisa i ämnet musikproduktion förändras snabbt. Jan-Olof Gullö visar i sin avhandling, Musikproduktion med föränderliga verktyg en pedagogisk utmaning, att särskilt utvecklingen inom den digitala tekniken ställer stora krav på lärarna.

Att räkna med bokstäver algebra - är inget man lär sig i en handvändning. Här krävs ett långsiktigt lärande för att få kunskaperna att fästa, menar Per-Eskil Persson som i sin avhandling Räkna med bokstäver drar slutsatsen att algebra bör införas betydligt tidigare i skolan.

Lärare behöver ett bredare perspektiv på vad det innebär att lära sig naturvetenskap. Karim Hamza visar i sin avhandling, Contingency in high-school students' reasoning about electrochemical cells: Opportunities for learning and teaching in school science, att det inte räcker att eleverna enbart lär sig det teoretiska och begreppsliga. De måste också få hjälp att reda ut detaljer.

Begreppet livsfrågor, som är centralt i religionskunskapen och i ämnets didaktik, är förvånande vagt. Inte ens kursplanerna ger tydliga definitioner. Det konstaterar lärarutbildaren Björn Falkevall, som disputerar med avhandlingen Livsfrågor och religionskunskap En belysning av ett centralt begrepp i svensk religionsdidaktik.

Varför tycker så många elever att genetik är svårt, frågade sig Niklas Gericke. Ett av skälen är att läroböckerna använder flera förklaringsmodeller parallellt, kom han fram till i sin avhandling Science versus School-science; Multiple models in genetics The depiction of gene function in upper secondary textbooks and its influence on students understanding.

Turismämnet i läroböckerna domineras av ett industriellt perspektiv där de globala problem som turismen för med sig förbises. Det är en av slutsatserna i Anders Olssons avhandling Konstruktionen av gymnasieskolans turismämne.