Dagens gymnasieelever har nya sätt att se på sitt lärande. Annica Otterborgs avhandling Entreprenöriellt lärande Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande analyserar och beskriver hur gymnasieelever vid ett teoretiskt program med uttalad entreprenöriell profil uppfattar och förstår entreprenöriellt lärande.

Lärare har en negativ inställning till socialtjänsten och uppfattas ofta sakna kunskap omsocialsekreterares arbete något som påverkar samarbetet mellan yrkesgrupperna. Detkonstaterar Per Germundsson i avhandlingen Lärare, socialsekreterare och barn som farilla. Om sociala representationer och interprofessionell samverkan . Han efterlyser också ettstrukturellt perspektiv i synen på barn som far illa.

Att utbilda elever i hållbar utveckling är ingen lätt uppgift. Även om målet är angeläget kan eleverna påverkas att handla utgående från andras mål utan att själva bygga upp egna åsikteroch förhållningssätt. Lili-Ann Wolff framhåller i sin avhandling "Nature and Sustainability: An Educational Study with Rousseau and Foucault" att hållbarhetsproblematiken kräver en pedagogiksom utgår från etiska perspektiv.

Det konstaterar Lotta Brantefors i sin avhandling Kulturell fostran: En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning , där hon har undersökt hur kulturella relationer skapas över tid.

Vår språkförmåga utvecklas hela livet. Det gäller både vårt modersmål och förmågan att lära sig ett nytt språk. Hjärnan bearbetar ny språklig information på samma sätt som det som man lärt sig som barn, vilket tyder på att vår språkinlärningsförmåga inte är begränsad till barndomen.Det visar Annika Hultén i avhandlingen "Neurala korrelat för vuxnas språkinlärning".

Kemistudenter får problem när man introducerar nya kemiska begrepp i utbildningen som påminnerom redan tillämpade begrepp. Konsekvenserna blir att de tillämpar teorier som inte är anpassade tillden problemställning de svarar på. Det konstaterar Tor Nilsson i sin avhandling Kemistudentersföreställningar om entalpi och relaterade begrepp .

Det konstaterar Susanne Kjällander i sin avhandling Designs for Learning in an Extended Digital Environment: Case Studies of Social Interaction in the Social Science Classroom - där hon undersökt elevers interaktion, meningsskapande och lärande med digitala lärresurser.

Kommunaliseringen av lärarkåren är något som oftast tas upp när situationen i dagens skola diskuteras.Johanna Ringarp har i avhandlingen Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling undersökt motiven bakom kommunaliseringen av lärarkåren.

Innehållet i ämnet livskunskap kan vara i princip vad som helst och ett stort ansvar ligger hos den enskilde läraren att tolka värdegrunden. Det konstaterar Camilla Löf i avhandlingen Med livet på schemat. Om skolämnet livskunskap och den riskfyllda barndomen .

Vad förväntar vi oss att elever ska lära sig om litteratur och läsning inom ramen för svenskämneti skolan? Det har Michael Tengberg undersökt i avhandlingen Samtalets möjligheter. Omlitteratursamtal och litteraturreception i skolan .

Uppmaningar om att unga tjejer ska ta plats lägger ett tungt ansvar på individen. Det menarCecilia Björck som i sin avhandling Claiming space: discourses on gender, popular music, andsocial change har undersökt utmaningar med att öka antalet tjejer inom populärmusik.

Dataspelande är inte isolerat till ett slutet virtuellt rum utan sker i samspel med andra i sociala medier och i samtal ochdet sker en kunskapsutveckling. Det är en av slutsatserna i avhandlingen "Mind Games Extended: UnderstandingGameplay as Situated Activity" av Jana Rambusch.