Det saknas ett samhällsvetenskapligt perspektiv i idrottsundervisningen och det måste in nyabegrepp som är skilda från idrottens språk. Det menar Katarina Schenker som har disputeratmed avhandlingen På spaning efter idrottsdidaktik .

I avhandlingen "Ansvarsförhållanden vid skolutveckling" har Anette Oxenswärdhundersökt två olika modeller för skolutveckling. Men trots att mycket skiljer de tvåmodellerna åt skapade de samma lärprocesser för personalen. Dessa lärprocesser hjälperde professionella att omforma sin förståelse för uppdraget och dess ansvar.

Skönlitterära romaner kan ge mer historiekunskap än läroböcker, dessutom hjälper de barn att bygga upp ett historiemedvetande. Det menar Mary Ingemansson som har undersökt hur läsningen av en historisk romantriologi påverkar elevers bild av vikingatiden och deras syn på historia i allmänhet.

Skolbiologin har en förenklad förklaringsmodell som påverkar innehållet och det ges lite utrymme för olikheter i undervisningen. Det konstaterar Auli Arvola-Orlander i sin avhandling Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet .

En till två elever i varje klass har särskild fallenhet för matematik. För att utveckla sinbegåvning behöver de stöd men få av dem får den uppmuntran de skulle behöva. Det konstaterar Eva Pettersson i avhandlingen "Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor".

När lärare undervisar används både medveten kunskap och intuitiv kunskap. - Båda delarna är lika viktiga, säger Karin Stolpe som skrivit avhandlingen"Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv".

Få vänner och utanförskap bland klasskamraterna ökar risken för att som vuxen drabbas av psykiska sjukdomar, hjärtsjukdomar och diabetes. - Ju lägre status i klassen desto större risk för ohälsa som vuxen, säger Ylva Almquist som skrivit avhandlingen "A class of origin: The school class as a social context and health disparities in a life-course perspective".

I avhandlingen Pedagogiska imperativ och sociala nätverk i svensk medborgarbildning 1812-1828 lyfter Thomas Neidenmark fram sociala nätverk som har varit inflytelserika iutbildningsdebatten som inte har uppmärksammats i utbildningshistorisk forskning tidigare.

Dagens chefer ska både delegera ansvar och vara kraftfulla och beslutsfattande. Det är enmotsägelsefull uppgift som chefer och underordnade balanserar varje dag. Det visar Susanne Lundholm i sin avhandling "Meta-managing: A Study on How Superiors andSubordinates Manage Their Relationship in Everyday Work."

Det visar Kristina Andersson i sin avhandling Lärare för förändring: att synliggöra och utmanaföreställningar om naturvetenskap och genus . Hon menar att lärare måste få syn på sina egnaföreställningar om genus för att undervisningen i NO ska bli jämställd.

Svenskämnet fungerar som en del av den individcentrerade skola vi har idag, där tankar om personlig växt i form av sådant som är nyttigt för den egna karriären, skymmer tankar om kompetenser för kritiska medborgare i ett demokratiskt samhälle.Det menar Fredrik Hansson, som skrivit avhandlingen "På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne."

Kommuner använder olika strategier för att hantera konkurrensen från de fristående skolorna.Jon Nyhlén har i sin avhandling Styrideal och Konflikt - Om friskoleetablering i tre norrländskakommuner tittat på tre vänsterstyrda kommuner där olika styrideal framträder. Han konstaterar attmest konflikter uppstår i den kommun som styr utifrån ett konkurrenstänk.