Det faktum att vi i svensk skola utgår från en syn på barn med fullvärdiga mänskliga och demokratiska rättigheter är något vi bör vara oerhört stolta över och värna med alla medel vi har, skriver Torbjörn Hanö, rektor, och Åsa Hirsh, lärare och forskare, med anledning av No Excuses-rapporten.

Forskningen leds av docent Gunnel Östlund tillsammans med forskare från två akademier vid Mälardalens universitet (MDU): Akademin för hälsa, vård och välfärd, och Akademin för utbildning, kultur och kommunikation. Studien sker inom ramen för Mälardalens universitets övergripande tema Hållbar uppväxt och omfattar tre delstudier under tre år.

Bisan Joudeh, 19, har bestämt sig - hon ska läsa vidare efter gymnasiet. Steget in till högre studier blir via Tekniksprånget på Högskolan i Gävle. "Jag känner att jag kan bidra med idéer till Högskolan", säger hon.

Undervisningen i samhällskunskap skiljer sig mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program på gymnasiet. Det betyder att en del elever inte får viktiga kunskaper om demokrati, enligt en ny avhandling.

Elever på yrkesprogram lär sig mindre om ideologier, kritiskt tänkande och analys på samhällskunskapen än eleverna på högskoleförberedande program.”Det blir ju som att gå och rösta i politiska val med förbundna ögon” säger pedagogikforskaren Evelina Möllenborg från Linnéuniversitetet (webb-radio).

Vad har stödinsatser för betydelse ur elevers perspektiv? Den här artikeln utgår från en intervjustudie med gymnasieelever om deras erfarenheter av särskilt stöd.

We scrutinized 29 video-recorded grading conversations between secondary school examiners using conversation analysis. Results showed that proposing and deciding grades involved a stepwise calibration through which examiners adjusted their individual positions.

This study investigated associations between need-supportive teaching and student and teacher emotions using mixed methods. Quantitative data were gathered from the self-reports of 326 lower-secondary school students from 22 classes in Finland.