Med ett mer kritiskt och analytiskt förhållningssätt förstår elever i grundskolan diagram och grafer bättre. Undervisningen i grundskolan bör därför fokusera på att stimulera ett sådant förhållningssätt för att underlätta elevernas förståelse. Det visar Oduor Olandes avhandling.

Syftet med Johan Klavestrands avhandling är att få mer kunskap om lärarens arbetsliv kopplat till hälsa, förmåga att varva ned och ta igen, arbetsglädje, effektivitet och arbetsförmåga.

Hur ser skillnader och likheter ut mellan traditionell mobbning och nätmobbning bland ungdomar? Linda Beckman har studerat frågan med särskilt fokus på kön, psykosomatiska besvär och funktionshinder.

Hur kan lärare bättre förstå elevernas förutsättningar i ämnena idrott och hälsa, och få alla elever mer inkluderade i undervisningen? Det har Peter Åström forskat om.

Vilka föreställningar om normalitet finns det i skolans vardag? Det har Jenny Bengtsson undersökt i sin studie om ålder, genus och sexualitet bland elever i lågstadiet.

En ökad förståelse för minnesfunktioner och deras betydelse för symptomen vid språkstörning och dyslexi skulle kunna leda till nya och effektivare interventionsprogram för drabbade barn. Det visar Martina Hedenius i sin avhandling.

Forskaren Anneli Schwartzs avhandling bygger på en etnografisk studie i en förortsskola i en mångkulturell förort som har valt en särskild pedagogisk modell för att hantera och genomföra sitt uppdrag. Syftet är att analysera hur elever i två klasser vid en högstadieskola ger respons på denna pedagogik.

Ingen ifrågasätter idag att man kan ha specifika svårigheter med att lära sig läsa. Svårigheter kopplat till matematik är däremot mindre beforskat. Rickard Östergrens studie visar att problem i ett flertal förmågor samtidigt kan ge upphov till dyskalkyli.

Yang Liu har forskat om matematikens didaktik.