De flesta är överens om att kunskapsnivån i matematik måste bli bättre i den svenska skolan. Här uppmärksammas lärarna - vi hör experter berätta om hur man kan göra matte roligare i skolan. (webb-tv)
Layal Kasselias Wiltgren har undersökt hur ungdomar i segregerade områden ser på sin egen bakgrund. "Jag har följt eleverna i klassrum, raster och i matsal och spelat in de samtal där eleverna pratar om sin bakgrund", säger hon.
Elevers lärande i klassrummet är beroende både av gemensamma genomgångar i helklass och individuellt arbete i skolbänken. Det visar Marie Tanners avhandling.
Hur ser elevers lärande ut när de deltar i argumentativa diskussioner gällande frågor om hållbar utveckling? Det har forskaren Karin Rudsberg undersökt.
Syftet med Lars Fonsecas forskning är att öka förståelsen av hur lärande i relationen mellan individ och samhälle kan gå till i skolan och hur fusk kan förstås i förhållande till villkoren för den tillvaro som elever och lärare delar på gymnasiet.
Jens Högströms avhandling visar att ett internetbaserat föräldrastödsprogram kan ge nästan lika goda resultat som träffar. ”Det var överraskande att det fungerade så bra trots att behandlingskontakten var så minimal”, säger han.
Kunskap om mänskliga rättigheter ska genomsyra alla samhällsämnen, enligt den nya läroplanen. Rebecca Adami vill med sin avhandling inspirera lärare i hur de kan tänka kring undervisningen om mänskliga rättigheter.
Hur skapar de nationella proven i svenska skrivförmåga och normerar vad som ska räknas som god text i skolans skrivundervisning? Det har Eric Borgström undersökt.
Emil Bertilsson har kartlagt vilka som söker till lärarutbildningar. Hans forskning visar att elever med höga betyg eller höga poäng på högskoleprovet alltmer väljer bort lärarutbildningar.