Skolan måste ge eleverna verktyg för att bättre värdera källors trovärdighet, visar en ny utvecklingsartikel. Många elever ansåg exempelvis att kvällstidningar var en betydligt mer tillförlitlig källa än Fass, som nästan ingen hade hört talas om.
Goda vänner och fasta tider för mat och sömn är starka friskfaktorer för tonårsflickor. Det visar Margaretha Larsson i sin studie om vad som får unga flickor att må bra under de kämpiga tonåren.
Sofia Tanos avhandling visar att personer med höga betyg i årskurs 9 oftast väljer att flytta till storstäder efter sina studier. Betygen spelar också roll i bildandet av par, högutbildade träffar andra högutbildade.
Matematikuppgifter som ger eleverna möjlighet att resonera matematiskt och kreativt ger bättre lärande för alla elever. Det visar forskaren Yvonne Liljekvists avhandling.
Susanne Westman har undersökt lärares syn på sin egen roll. Hon konstaterar att existentiella dimensioner är ständigt närvarande i lärarnas arbete. Ibland krockar de egna värderingarna med yttre krav kring standardisering och mätningar.
Forskaren Olov Viirman har undersökt hur universitetslärare i matematik undervisar om ett specifikt begrepp. "Det överraskade mig att det fanns så stora skillnader i vad lärarna gör och vad studenterna därigenom får med sig från undervisningen", säger han.
Bild i kombination med text kan försämra läsförståelsen hos dyslektiker. Men inte alltid. Valet av bilder spelar stor roll, konstaterar Eva Wennås Brante som studerat multimodalt material – lärandematerial bestående av både text och bild.
Hur kan visual storytelling användas i relation till samhällsorienterad undervisning i årskurs 4-6? Linnéa Stenliden visar i sin avhandling hur elever och lärare skapar mycket komplexa villkor för lärande.
Kicki Skog har studerat matematiklärarutbildningen – vad anser studenterna är viktigt för dem som blivande matematiklärare, vad talar de om som meningsfullt i utbildningen?