Hur skapar de nationella proven i svenska skrivförmåga och normerar vad som ska räknas som god text i skolans skrivundervisning? Det har Eric Borgström undersökt.
Emil Bertilsson har kartlagt vilka som söker till lärarutbildningar. Hans forskning visar att elever med höga betyg eller höga poäng på högskoleprovet alltmer väljer bort lärarutbildningar.
Lärare väger inte bara in ämneskunskaper, utan även sociala aspekter och elevbeteende när de sätter betygen. Något som inte har stöd i skolans styrdokument. Det visar Cecilia Thorsens avhandling.
Genom att bildämnet ännu domineras av att eleverna uppmanas att uttrycka sin personlighet och sina känslor framstår ämnet som feminint. Tydligare ramar skulle ge en mindre könsstereotyp undervisning, menar Stina Wikberg, forskare vid Umeå universitet.
Peter Lilja har undersökt de svenska lärarfackens professionella projekt och hur organisationerna på olika sätt försöker konstruera läraryrket som en profession.
Utbildning för hållbar utveckling har potential att erbjuda utrymme för komplexa frågeställningar. Det menar Ingela Bursjöö, som forskat om hållbar utveckling från lärarnas perspektiv.
Hur ska ett samarbete mellan skolan och forskarsamhället utvecklas, så att skolan i högre utsträckning blir forskningsbaserad? Det har Lena Öijen undersökt i sin studie.
Övervikt förekommer oftare i glesbebyggda områden, vilket till stor del kan förklaras av lägre utbildningsnivå i de områdena. Det visar Lotta Moraeus studie om övervikt bland svenska barn i 7-9-årsåldern.