Jennie Sivenbring har genom att intervjua elever i årskurs 9 undersökt vilken betydelse eleverna tillskriver sin utbildning och de formella bedömningar som görs i skolan.

Lena Olsson har forskat om om barn med lindrig utvecklingsstörning och deras behov, användning och erfarenheter av stöd. Hennes resultat visar att barn i grundsärskoleklasser använder i högre utsträckning både insatser från socialtjänsten och från barn-och ungdomshabiliteringen än barn som var integrerade i grundskoleklasser.

Floursköljning i skolan har goda effekter på skolelevers tandhälsa. Resultaten i Eva-Karin Bergströms studie visar också att flourprogrammets kostnader är ungefär detsamma som besparingen av minskade fyllningar tänderna.

Kenny Skagerlund har undersökt vilka kognitiva faktorer som påverkar skolbarn med specifika och stora matematiksvårigheter. Hans resultat visar att dyskalkyli är en heterogen snarare än en homogen inlärningssvårighet.

Hur påverkas de elever som utifrån skolans rörelsetester anses ha eller inte ha en god rörelseförmåga? Den frågan ställer Anna Tidén i sin avhandling om barn och ungdomars rörelseförmåga och hur rörelseförmåga skrivs fram och bedöms i ämnet idrott och hälsa samt i tester och bedömningsverktyg.

Syftet med Pernilla Garmys avhandling är att utvärdera DISA:s effektivitet avseende att minska depressiva symtom och förbättra självskattad hälsa hos ungdomar, undersöka vilka erfarenheter ungdomar och ledare har av DISA, samt belysa programmets kostnadseffektivitet.

Hur påverkar skolnedläggningar barns och barnfamiljers sociala nätverk, rörelsemönster och fritidsaktiviteter? Magdalena Cedering har i sin studie undersökt hur nedläggningen av byskolor påverkar barns och barnfamiljers vardagsliv och syn på lokalsamhället.