Trots att niondeklassarna och geografilärarna i finlandssvenska skolor har en positiv syn på åtgärder mot klimatförändringen värderar de sin egen handlingsvillighet som begränsad, visar Mikaela Hermans som forskat i ämnet.

Med fokus på genus har Märtha Pastorek Gripson forskat om vad som utmanas, underordnas och framhävs i dans som skapande praktik för och av grundskoleelever.

Marina Bendtsen har utforskat processen att utbilda sig och bli språklärare.

Anneli Dyrvolds avhandling bidrar till kunskapen om uppgiftstextens betydelse för hur svåra matematikuppgifter är att läsa och lösa.

Eva Randell har i sin avhandling undersökt tonårspojkars uppfattningar och upplevelser av hälsa, emotioner, maskuliniteter och subjektiv social status.

Gunnel Mohme har i sin avhandling forskat om svensksomaliska flickor mellan tio och tolv år som går på en muslimskt profilerad skola.

Viktor Gradelli har i sin avhandling undersökt etikundervisningen i grundskolan.

Anna Teledahls avhandling baseras på tanken att kommunikation och språk är centrala för bedömning i matematik samt att kommunikation i matematik omfattar både matematiska uttryck och vardagligt språk.

Det övergripande syftet med Marie Vesterlinds avhandlingsarbete är att undersöka vilken kunskap som utvecklas och görs relevant i aktiviteter som ska stödja nyanländas integration.

Mattias Börjesson har undersökt förändringar av svensk utbildningspolitik under 1900-talets tre sista decennier.

Fiffi Boman visar i sin avhandling att interventioner i skolan som förbättrar både elevernas psykiska hälsa och deras skolresultat kan ha stor betydelse genom att utjämna ojämlikheter i hälsa även generellt i samhället.

Digitala system kan sudda ut gränserna mellan frånvaro och närvaro och ifrågasätta vad fenomenet skolfrånvaro är, visar Linnea Bodén i sin avhandling.