Syftet med Pernilla Garmys avhandling är att utvärdera DISA:s effektivitet avseende att minska depressiva symtom och förbättra självskattad hälsa hos ungdomar, undersöka vilka erfarenheter ungdomar och ledare har av DISA, samt belysa programmets kostnadseffektivitet.

Hur påverkar skolnedläggningar barns och barnfamiljers sociala nätverk, rörelsemönster och fritidsaktiviteter? Magdalena Cedering har i sin studie undersökt hur nedläggningen av byskolor påverkar barns och barnfamiljers vardagsliv och syn på lokalsamhället.

Kamilla Peuravaara har i sin avhandling undersökt unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning och deras strategier för att vara ”som en vanlig tjej”.

En slutsats i Åsa A Kastboms avhandling är att problematiska sexuella beteenden är sällsynta hos barn i 7-13 års ålder. Det är viktig kunskap för professionella som arbetar med barn och som måste avgöra om beteenden ska leda till någon form av utredning. Annorlunda sexuellt beteende ska det undersökas vidare av professionella med kunskap om barn och dess utveckling.

Den sociala differentieringen i samhället – framför allt den ojämna fördelningen av materiella resurser – ges en undanskymd plats i samhällskunskapsämnets innehåll. Det visar Lars Sundin i sin avhandling om den ideologiska dimensionen av utbildningen i samhällskunskap i den svenska grundskolan.

Det övergripande syftet med Karin Kittelmann Flensners studie är att ta reda på hur religionskunskapsämnet formas i praktiken i samspel mellan ämnesinnehåll, lärare och elever, hur diskussionerna går under lektionerna och hur elever förhåller sig till religionskunskapsämnets innehåll.

Oklara idéer om vad som ska förändras, brist på resurser och krav på snabba förändringar från förvaltningen motverkar rektorers planerade utveckling- och förändringsarbete, visar Jaana Nehez i sin avhandling.

I fem fallstudier tittar Marcia Håkansson Lindqvist närmare på hur datorerna och nätet används i undervisning och vardag.