Varför blir så många elever inte behöriga till gymnasiet? Varför presterar så få på hög nivå i matematik? Hur reformerar man ett skolsystem för bättre kunskapsresultat? Näringslivets skolforum bjuder på svensk och internationell expertis i rasande tempo. (webb-tv)

Kan elever prestera och må bättre av att börja skolan en timme senare? Den frågan ska nu undersökas i ett nytt forskningsprojekt, där en högstadieskola i Vaxholm ingår. Sömnforskaren Malin Jakobsson leder projektet som drar igång nästa vecka.

Alla lärares undervisning blev betydligt bättre efter att de fått besök av och återkoppling från experter på sina insatser under lektionen. Det visar en rapport från Linköpings universitet som sammanställt observationer från 30 grundskolor. Rapporten visar också på betydelsen av att lärare börjar prata med varandra om hur de jobbar i klassrummet.

Torben Freytag har arbetat som bild- och svensklärare i högstadiet i många år, och på senare tid även som lärarutbildare på SU. Han har också en bakgrund som musiker. I början av juni presenterade han sin licentiatuppsats, där han fördjupar sig i frågor som han själv har stora erfarenheter av.

En studie vid Karolinska Institutet genomförd i samarbete med Nationellt centrum för suicidforskning och prevention har analyserat sambandet mellan skärmtid på sociala medier, ångest och självkänsla hos högstadieflickor i Stockholms län.

Flera ämnen saknas i avsnitten om sexualundervisning i läroböckerna i biologi. Det visar Hannele Junkalas forskning i vilken hon har undersökt sexualundervisningens innehåll i ett antal biologiböcker för högstadiet, samt gjort observationer av biologilektioner i årskurs 8. Hennes avhandling är nu vald till Lärarpanelens favorit.