När pedagoger ställs inför konkreta valsituationer tvingas de välja, och i det övervägandet möts teori och praktik. Syftet med Maria Andréns studie är att uppmärksamma valet och bidra till ett samtal som kan minska klyftan mellan teori och praktik.

Hur verkar krafter som utbildningspolitiska intentioner, pedagogisk forskning och verksammas ambitioner under arbetet med ett skolutvecklingsprojekt i en gymnasieskola? Det undersöker Inger von Schantz Lundgren i studien "Det är enklare i teorin...".

Användning av rak ordföljd är en språklig strategi som vissa ungdomar använder sig av för att uttrycka en identifikation med det flerspråkiga området, det visar resultaten från Natalia Ganuzas avhandling.

Bosse Thorén har i sin avhandling "The priority of temporal aspects in L2-Swedish prosody" undersökt en strategi för uttalsundervisning som prioriterar svenskans språkrytm och relaterat den till kända rön kring svenskans rytm.

Läroplan och lärmedel påverkar och definierar skolans innehåll, därför kan dessa texter kallas för kanoniska. Magnus Hultén har i avhandlingen "Naturens kanon" analyserat hur läroplanen för de naturvetenskapliga ämnena förändrats mellan 1842 2007.

För kommunala skolor i Sverige finns en möjlighet att utöva ett stärkt föräldrainflytande genom lokala styrelser. Margaretha Kristoffersson har studerat lokala styrelser med föräldramajoritet i grundskolan, där de professionella de facto är i minoritet.

Vilka fritidsaktiviteter, i synnerhet när det kommer till sport, väljer tonåringar att syssla med, och vad säger dessa val om de egna livsvillkoren? Bengt Larsson har studerat tonåringars idrottande ur ett pedagogiskt perspektiv.

Hur läser åttondeklassare den skönlitteratur som ingår i svenskämnet på högstadiet, och vilken hänsyn tas till tjejers respektive killars privata läsupplevelser? Det studerar Helen Schmidl i avhandlingen "Från vildmark till grön ängel".

I avhandlingen "På tal om matematik" försöker Eva Riesbeck få syn på språket, kunskapen och matematiken i matematikundervisningen. Det gör hon bland annat genom att studera lärares och elevers samtal i ett matematikklassrum.

Maria Mattus undersöker i studien "De länkade orden" yttrandefrihet och trovärdighet relaterat till Internet. Hon har bland annat jämfört två webbplatser om Förintelsen och tittat på studenters bedömning av trovärdighet när de söker information på nätet.

Hur konstrueras ett grupparbete och en grupparbetesuppgift mellan elever, och vilken möjlighet har läraren att bidra till en god samarbetssituation? Det undersöker Karin Forslund Frykedal i avhandlingen "Elevers tillvägagångssätt vid grupparbete".