Elever med höga betyg i matematik lyckas också bra i andra ämnen. En möjlig förklaring är att matematikstudier även utvecklar förmågan till eget lärande. Detta är ett tema i Staffan Stenhags avhandling Betyget i matematik. Vad ger grundskolans matematikbetyg för information?

Friluftsundervisning är ett traditionstyngt ämne som är en del av svensk skola sedan långt tillbaka. Trots detta är det oklart vad som ska ingå i friluftsundervisningen och lärarna har svårt att tolka målformuleringar i läroplaner och kursplaner. Detta konstaterar Erik Backman i sin avhandling, Friluftsliv in Swedish Physical Education a Struggle and Values.

Datorspel kan vara ett effektivt verktyg i undervisningen, men bara om läraren är närvarande och ställer frågor, enligt Elisabet M. Nilsson. Hon har skrivit avhandlingen Simulated real worlds: Actions mediated through computer game play in science education .

Det är lätt att lära sig en massa ord utan att egentligen förstå. Därför är det viktigt som lärare att fånga upp det språk som eleverna använder, och se det som en resurs. Det skriver Clas Olander i sin avhandling "Towards an interlanguage of biological evolution: Exploring students´ talk and writing as an arena for sense-making".

Elevernas intresse för den egna familjens historia glöms helt bort i historieundervisningen. Det visar Johan Hanssons avhandling Historieintresse och historieundervisning: Elevers och lärares uppfattningar om historieämnet .

Vilket förhållningssätt lärare har i sin undervisning får konsekvenser både för elevernas lärande och för deras upplevelse av undervisningen. Peter Hasselskog har i sin avhandling, Slöjdlärares förhållningssätt i undervisningen, sett en stor variation mellan lärarna inom slöjdundervisningen. Men resultaten är relevanta för alla lärare oavsett ämne, menar han.

När elever i bilder fick svara på hur det är att vara elev i dagens skola visade de en sida av skolan som lärarna inte riktigt ville kännas vid. Bilderna handlade mer om elevernas upplevelser i och utanför skolan än om lärandet. Detta skriver Lena Jönsson om i sin avhandling, Elevers bilder av skolan. Vad elever berättar om och hur lärare och lärarstudenter reflekterar och samtalar om skolan utifrån elevers bilder.

Vårt alltmer individualiserade samhälle gör att många unga förlorar fotfästet. Tidigare trygga faktorer runtomkring dem ställs på ända vilket snarare skapar osäkerhet än möjligheter. Om detta skriver Gunnar Gillberg i sin avhandling, Unga vuxnas föreställningar om arbete och självförverkligande.

Med en övertygelse om att ge dansen en plats i skolan drev ett antal starka kvinnor i mitten av förra seklet fram danspedagogutbildningen i Sverige. Britt-Marie Styrkes avhandling, Utbildare i dans: perspektiv på formeringen av en pedagogutbildning 1939-1965 belyser ett ämne som fortfarande kämpar för erkännande.

Att skapa och upprätthålla goda så kallade undervisningsrelationer genomsyrar läraryrket. Det visar Anneli Frelins avhandling, Den relationella dimensionen av lärares arbete och professionalitet .

Är det så att pojkar och flickor har olika inställningar till ämnet dans? Anna Lindqvist menar i sin avhandling, Dans i skolan om genus, kropp och uttryck, att danslärarna ser det så. De uppfattar också kön och genus på olika sätt, vilket styr hur lektionerna i dans utformas.

Epileptisk aktivitet i hjärnan kan ligga bakom språksvårigheter hos barn. Det visar Gunilla Rejnö-Habte Selassies avhandling Speech and language dysfunction in childhood epilepsy and epileptiform EEG activity . En slutsats är att EEG-undersökningar och medicinering oftare bör övervägas.