När Michaela Munkholms barn började skolan såg hon att barn i omgivningen hade svårt att klara sina skoluppgifter. Detta fick henne att försöka säkerställa en bedömningsmetod (Skol-AMPS) som kan användas för att identifiera barns styrkor och svårigheter i förskole- och klassrumsmiljö. Resultatet blev avhandlingen Occupational performance in school settings: Evaluation and intervention using the School AMPS .

Bekräftelse och uppmuntran från människor i ens närhet är avgörande för att känna att man behärskar läsning. Det gäller varje gång man möter nya krav på att förstå texter inte bara när läskoden ska knäckas.Det konstaterar Anna-Karin Svensson i avhandlingen "Lärarstudenters berättelser om läsning. Från tidig barndom till mötet med lärarutbildning."

De normer som präglar bilden av den ideala eleven och läraren är desamma i EU-dokument,svenska statliga utredningar och i Lärarförbundets beskrivning.Det konstaterar Lena Sjöberg i avhandlingen "Bäst i klassen? Lärare och elever i svenska ocheuropeiska policytexter."

Genom att systematiskt arbeta med sitt beteende kan lärare påverka elevernas beteende. Det slår Martin Karlberg fast i sin avhandling Skol-Komet: Tre utvärderingar av ett program för beteendeorienterat ledarskap i klassrummet . Han konstaterar även att uppförandeproblem i skolanbör åtgärdas i skolan inte i hemmet.

Alla har inte samma möjlighet att nyttja det fria skolvalet på lika villkor. Mot bakgrund av boende- och skolsegregationen i Stockholm har olika grupper i samhället utvecklat olika utbildningsstrategier för att förbättra, eller bevara, sina sociala positioner. Det visar JennyKallstenius i avhandlingen "De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation ochutbildningsstrategier i Stockholm".

Både forskning och lärare förknippar framförallt brister med en mångkulturell bakgrund. Det ärväldigt sällan en utländsk bakgrund ses som en resurs. Det är en av slutsatserna i Lena Granstedtsavhandling Synsätt, teman och strategier: några perspektiv på mångkulturella frågor i skolan i ettpraktiknära projekt .

Skolans uppdrag är att skola eleverna i såväl ämneskunskaper som i demokrati. I sin avhandling Undersökningar av sociovetenskapliga samtal i naturvetenskaplig utbildning lyfter Barbro Gustafsson fram hur man kan arbeta med demokratiuppdraget i skolans naturvetenskapliga ämnen.

Att arbeta med värdegrundsfrågor i skolan är ett komplext uppdrag som kan inbegripa elevens helaidentitet. I avhandlingen Emotioner och värdegrundsarbete: Om lärare, fostran och elever i enmångkulturell skola, undersöker David Lifmark hur sju lärare arbetat med elevers värderingar.

Trots att bilder och seende har stor betydelse för vår definition av verkligheten har bildämnet enförhållandevis undanskymd roll i undervisningen. Det menar Olle Jonsson som skrivit avhandlingen"Bilden och texten: En studie av ljusets och seendets pedagogik".

Få konflikter är väl så laddade som den så kallade Israel-Palestina-konflikten. Michael Walls konstaterar i sin avhandling Framing the Israel/Palestine Conflict in Swedish History School textbooks att den laddningen alltför ofta återfinns i dagens läroböcker och i lärarnas egna uttalanden. Mycket av skolkunskapen bygger på ideologiska antaganden, menar han.

Det har rått en ständig strid om läroplanens konstruktion och vilket innehåll som är det centrala. Det konstaterar Jan Morawski som i sin avhandling Mellan frihet och kontroll om läroplanskonstruktioner i svensk skola har undersökt hur den svenska läroplanen har förändratsöver de senaste 150 åren.

Nya strategier behövs för att utveckla lärande och undervisning med hjälp av mobil teknik. Detkonstaterar Daniel Spikol, i sin avhandling i medieteknik, A Design Toolkit for Emerging LearningLandscapes by Ubiquitous Computing.