Oklara idéer om vad som ska förändras, brist på resurser och krav på snabba förändringar från förvaltningen motverkar rektorers planerade utveckling- och förändringsarbete, visar Jaana Nehez i sin avhandling.

Eva Kanes avhandling handlar om hur arbetslag på fritidshem kan utveckla sin förmåga att ge utrymme för lek.

Anette Bagger menar i sin avhandling att det nationella provet är en arena för likvärdighetsfrågor och bör diskuteras som sådant, bland lärare, tjänstemän och beslutsfattare.

Det övergripande syftet med Ann Nordbergs avhandling är att undersöka tal, språk och kommunikativ förmåga hos elever med cerebral pares och talsvårigheter.

Hur kan ämnet idrott utvecklas mot en mer teoribaserad undervisning med utrymme för reflektion? Det utforskar Glenn Øvrevik Kjerland i sin avhandling.

När naturvetenskaplig kunskap bedöms genom deltagande i praktiker, utvärderas inte kunskap som förmågan att på förhand veta hur man ska delta utan förmågan att förhandla fram vilket deltagande som fungerar, visar Jens Asker-Hansen i sin avhandling.

Det övergripande syfte med Ann-Charlotte Lintons avhandling är att bidra till ökad kunskap om lärares och övrig skolpersonals sociala representationer om en inkluderande skolundervisning för elever med Aspergers syndrom.

Vad gör samverkan mellan professionella från landsting, kommun och skola problematisk och hur kan samverkan göras framgångsrik? Det har forskaren Catharina Marie Widmark studerat.

Forskaren Kristina Vroland Nordstrand har undersökt hur funktionshindrade barn når mål och hur de sätter mål.

Vad innehåller grundskolans teknikämne och vilka tekniska kunskaper ska eleverna utveckla i ämnet? Det har Eva Björkholm undersökt i sin avhandling.

Hur samspelar och deltar barn i kamratkulturer online och offline när de använder digitala medier? Det har forskaren Anna Lindqvist Bergander undersökt.