Linda Olsson vill med sin avhandling bidra till beskrivningen av vilka aspekter av icke-symboliskt och symboliskt processande som bidrar till aritmetisk förmåga, samt att studera effekterna av olika teoretiskt designade datorbaserade träningsprogram på förskoleklassbarn.
Malin Clarströms lektion i bild för årskurs 4-6 låter eleverna fundera på vad de tycker om Skriet av Edward Munch. Vilka tankar, frågor och känslor väcker den? Sedan skapar de en egen bild.
Ett enkelt sätt att lära eleverna i årskurs 1-3 nya spel är att spela yatzy mot läraren. Eleverna tränar på upprepad addition och att automatisera addition inom talområdet 1-30.
Sofie Olsson låter eleverna i årskurs 1-3 känna på, laborera med och jämföra bråk för att få en uppfattning om dess storlek i förhållande till varandra.
Pernilla Kallbergs avhandling bidrar till att belysa hur lärares målmedvetna handlingar för att skapa en fungerande undervisningsmiljö i övergången blir särskilt värdefulla ur utbildningssynpunkt, i form av uppmärksammade socialisationsprocesser.
Eva Björkholm har i sin studie undersökt ett specifikt teknikkunnande på grundskolans lågstadium, samt hur detta kunnande ges möjlighet att utvecklas i uppgifter som eleverna arbetar med i teknikundervisningen.
Ämnet historia skapar en stark vi-känsla, och oavsett bakgrund ser elever på mellanstadiet den svenska historien som sin. Forskaren Karin Sandberg förvånas över elevernas praktiska syn på ämnet.
Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.
Didaktikforskning vid Mälardalens högskola visar att det i barns uppfattning av historien, och sin egen plats i samhällets historiekultur, inte finns några ”vi och dem”, utan endast olika ”vi och vi”.
Didaktikforskning vid Mälardalens högskola visar att det i barns uppfattning av historien, och sin egen plats i samhällets historiekultur, inte finns några ”vi och dem”, utan endast olika ”vi och vi”.