Alexander Tandefelt, förstelärare på Lindängeskolan, svarar på “Skicka vidare”-frågorna från Alisa Fast. "Alex, vad brinner du för i din profession och i skapandet med de yngre eleverna?"

Krav på mätbar kunskap och ett ökat fokus på betyg och individuell prestation i skolan försvårar arbetet med bildämnets långsiktiga mål. Detta framkommer i en ny avhandling av Frida Marklund vid Umeå universitet.

Barn med erfarenhet av samhällsvård klarar sig sämre som vuxna i jämförelse med andra jämnåriga barn. Förbättringar av dessa barns utbildningsutfall kan vara en möjlig väg för att också förbättra deras framtida utveckling, en väg som tidigare till stor del har förbisetts. Det visar Hilma Forsmans avhandling.

Samverkan mellan skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri fungerar ofta dåligt kring barn och unga som slutat gå till skolan. Under året ska Skolverket kartlägga omfattningen av elevfrånvaro och skolors förebyggande arbete.

Ökad närvaro och måluppfyllelse med professionell elevcoachning. Så heter slutrapporten om ett projekt om elevcoachning i en kommunal grundskola i Stockholm som Specialpedagogiska skolmyndigheten stöttat.

Det här med att träna på bokstäver och bokstavsljud känns som en laddad fråga på olika sätt. När ska vi bedriva den undervisningen? I förskoleklass? I ettan eller i både förskoleklass och i ettan? Hur ska undervisningen gå till? Frågan kan ibland bli laddad att diskutera och jag har funderat på den länge.

Margareta Laumann, matematikutvecklare och förstelärare i matematik på Frölundaskolan, bloggar om hur vi kan undervisa så att eleverna får använda sin egen förmåga att tänka. Om läraren litar på elevernas tänkande stärks deras självförtroende och de blir mer ”matematiska”. Exemplet är hämtat från en lektion om area och omkrets i en högstadieklass.