Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.
Joakim Samuelssons studie visar ett starkt samband mellan automatisering av talkombinationer inom talområdet 0–12 och elevernas förmåga att beräkna tvåsiffriga additioner och subtraktioner samt med problemlösning.
Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.
Finns det anledning att tro att det beröm som nu haglar över lärare och övriga av välfärdens medarbetare kommer leda till bättre villkor i pandemins spår? Knappast, menar Gunnlaugur Magnússon, docent i pedagogik vid Uppsala universitet.
Mänskliga rättigheter genomsyrar vardagen i skolan för elever redan på lågstadiet – men det är inte alltid lärarna är medvetna om det. Med små medel skulle undervisningen kunna lyfta ytterligare, konstaterar Lisa Isenström i sin avhandling.
Daniella Alm Heljeved har grav dyslexi. Men det var inte förrän i sexan, när hon började på en ny skola, som hon fick stöd att prova olika digitala verktyg för att se vad som fungerar bäst.
Vi följer erfarna journalister som arbetar med att sortera i de mängder av information som väller över oss i denna historiska tid. Syftet är att ge unga människor redskap och medvetenhet, så att de lättare kan tolka och navigera i informationsflödet i en tid av pandemi och infodemi.