Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

I en avhandling har forskaren Birgitta Herkner följt upp elever som hade problem med ordavkodning i åk 3. I åk 9 kvarstod problemen.

Ett stort engagemang. Men också ett stort tomrum när de nya eleverna försvann lika plötsligt som de kom. Så kan en del av landsbygdsskolors erfarenheter från flyktingvågen 2015 sammanfattas enligt en studie från Göteborgs universitet.

Children spent a quarter of their time in class daydreaming, according to new research from Queen's University Belfast (QUB).

På Jättestensskolan i Göteborg organiserar högstadieeleverna själva elevrådsarbetet och driver egna idéer. De vuxna är bollplank och ”möjliggörare”. Tydliga strukturer, utbildning och tätare möten har ökat engagemanget och stärkt elevernas inflytande på sin skolvardag.

Begreppet neurodiversitet är centralt i Sofia Österborg Wiklunds forskning. Månadens forskare menar att dagens synsätt på individer med NPF-diagnoser (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) osynligör och skapar ett utanförskap. Ett systemskifte krävs och förskolan och skolan behöver ta sig an dessa frågor från nya perspektiv.

Rektorn Cecilia Larsson Ståhl upptäckte ett återkommande mönster på Rosengårdsskolan. Vart tredje år, ett antal år tillbaka i tiden, presterade pojkarna i åk 6 bättre än flickorna. Övriga år presterar alltid flickorna bättre. Det visade sig finnas en gemensam nämnare: eleverna hade haft samma lärare.

Pojkarna har sämre resultat än flickorna i alla ämnen utom idrott och hälsa i Malmös kommunala grundskolor. Hur kan vi arbeta förebyggande inom skolan? Forskningen visar till exempel att pojkar får fler stängda frågor, medan flickor får mer öppna frågor som uppmuntrar till utvecklande samtal.