Det är titeln på Ann Pihlgrens avhandling, där hon har tittat på pedagogiska skäl till att använda den Sokratiska metoden, men även analyserat 16 Sokratiska seminarier med elever i åldrarna 5-16 år.

Sofia Persson har i avhandlingen "Läraryrkets uppkomst och förändring" studerat lärares villkor, organisering och yrkesprojekt inom den grundläggande utbildningen mellan 1800-2000. Fokus ligger på lärares kollektiva handlingar genom olika förbund.

Maria Larsson har i sin avhandling "Reading, spelling and silent speech" undersökt läs- och skrivkunnighet hos barn med svår talförsämring.

Det övergripande syftet med Elizabeth Englundhs avhandling "Folkrätt för barn som pedagogiskt åtagande" är att belysa frågan om vilket utrymme barnet får i samhället med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter.

För att förändras och hitta nya sätt att tänka krävs att man överskrider gränser. Birgitta E. Gustafsson visar i sin avhandling att motspråk, som återfinns både inom konsten och den pedagogiska praktiken, är ett sätt att göra det på.

På vilket sätt har genus, etnicitet och generation kommit till uttryck i grundskolans läseböcker sedan 1962, och hur är det kopplat till talet om jämlikhet, mångfald och barns uppväxt? Det undersöker Angerd Eilard i studien "Modern, svensk och jämställd".

Den särskilda undervisningsgruppen osynliggörs och marginaliseras både centralt inom kommunen och lokalt i skolans verksamhet, det visar resultaten i Yvonne Karlsson avhandling "Att inte vilja vara problem".

Marcus Samuelsson har i avhandlingen "Störande elever korrigerande lärare" tittat på vilket beteende hos elever som uppfattas som störande och hur lärare korrigerade ett sådant beteende. Studien baseras på iakttagelser av lärare och elever i skolår sju.

Vad innebär erfarenheter av emotionell utsatthet för ett barns uppväxt och bild av omvärlden? I Carin Benjaminsons avhandling berättar ungdomar bland annat om utsatthet, utanförskap och en alltför kunskapsinriktad skola.

I "Sfärernas symfoni i förändring? " har Christel Persson undersökt hur elever i de lägre skolåren använder sig av miljöbegrepp och samband inom miljöområdet, men även hur de argumenterar beträffande möjligheter och hinder för en hållbar utveckling.

Andreas Nilsson har i avhandlingen "Physical activity assessed by accelerometry in children" tittat på skolbarns fysiska aktivitet både i och utanför skolan i Sverige, Norge, Danmark Estland och Portugal.

1920 fanns det ett manligt och ett kvinnligt folkskollärarförbund, men 1963 inledde förbunden ett samarbete som ledde till en sammanslagning: Sveriges Lärarförbund var fött. Göran Sparrlöf har i sin avhandling studerat den historiska sammanslagningen.