Fotosyntes har länge ansetts som en process som är svår för eleverna att förstå. Genom att arbeta mer praktiskt kring begreppet, och genom att konkretisera och resonera med eleverna, blir det mer begripligt för dem. Om detta skriver Helena Näs i sin avhandling, Teaching Phototosynthesis in a Compulsory School Context. Students reasoning, understanding and interactions.

Elever från lägre samhälls är ofta mindre omtyckta av både lärare och jämnåriga. De löper större risk att utveckla ohälsa i vuxen ålder, visar Masuma Novak i sin avhandling "Social inequity in health. Explanation from a life course and gender perspective". Lärare bör vara medvetna om hur de förhåller sig till klasskillnader, menar hon.

Om läraren sätter upp för tydliga mål och villkor missar man många dimensioner i den estetiska lärprocessen. När förskolebarn fick vara med och forma sina egna projekt med bild- och skapande blev det mer intressant för alla inblandade, enligt Ulla Linds avhandling Blickens ordning: Bildspråk och estetiska lärprocesser som kulturform och kunskapsform .

Att idrotten utvecklar barn och ungdomar socialt, fysiskt, psykiskt och moraliskt har länge varit en sanning, men så är det inte per automatik. Däremot har idrotten potential att göra det om ledarna skapar ett klimat där utveckling är viktigare än prestationer, skriver Stefan Wagnsson i sin avhandling Föreningsidrott som socialisationsmiljö en studie av idrottens betydelse för barns och ungdomars psykosociala utveckling".

Varför blir vissa klasser duktiga på läsning, trots att de har de socioekonomiska förutsättningarna emot sig? Det har bland annat att göra med mängden läsning, lärarens inställning och lärarens erfarenhet, skriver Ulla Damber i sin avhandling Läsa för livet tre studier av svenska barns språkutveckling .

Elever som tränar läsning och stavning med en datoriserad metod förbättrar sin läsutveckling mer än genomsnittet, visar Maj- Gun Johanssons avhandling Datorträning i läsflyt och stavning Analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering. Hon har studerat två varianter av en metod, där eleverna får se ord på datorskärmen under en viss tid.

Anna Wernberg har i sin avhandling Lärandets objekt. Vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig, studerat vad eleverna lär sig under en lektion. Resultatet pekar mot att lärarna måste problematisera hur det som eleverna lär sig i skolan förhåller sig till läroplanen.