Hur ser villkoren ut för flickor respektive pojkar med funktionsnedsättning i skolan? Är stödet likvärdigt så att alla får samma möjlighet att nå målen för sin utbildning? Det och mycket mer diskuterar en ny FoU-skrift: Genus och specialpedagogik – praktiknära perspektiv. Läs rapporten här (pdf).

Fortfarande väljer relativt få kvinnor traditionellt mansdominerade utbildningar inom naturvetenskap, matematik, teknik och ingenjörsvetenskap. En ny avhandling i sociologi visar att förebilder i form av storasyskon är viktiga för att få kvinnor att välja sådana utbildningar.

Hur uppfattas ansvar- och arbetsfördelningen mellan kvinnliga och manliga pedagoger i förskolans vardagliga praktiker utifrån ett genusperspektiv. Det har Ricardo Goncalves de Sousa forskat om i sin magisteruppsats i pedagogiskt arbete.

På Snösätraskolan har årskurs fyra arbetat med metoden Agera tillsammans för att motverka våld och destruktiva beteenden. I metoden ingår det att tala om olika sorters våld, att vara en aktiv deltagare och att bryta begränsande genusnormer.

Hur påverkar och påverkas genus av de estetiska ämnenas kunskapsområde och undervisningspraktik? I en ny bok med redaktör och författare verksamma vid Umeå universitet behandlas bild, musik, slöjd och dans; ämnen där frågor om genus sällan uppmärksammas men ofta blir mycket synliga.

Forskning från Norge visar att barn presterar bättre i skolan om andelen män varit hög i förskolan. "Det här visar att det är viktigt med mångfald", säger Tobias Skogsberg, barnskötare och Kommunals huvudskyddsombud i Luleå.

Prata om könsroller utan att skuldbelägga och fokusera på lösningar. Det rådet ger författaren och feministen Chimamanda Ngozi Adichie till gymnasielärare.

Om barn börjar visa intresse för något naturvetenskapligt så kan de vuxna stimulera eller hämma intresset. De vuxnas syn på vad som passar flickor och pojkar kan vara det som avgör vilket gensvar barnen får. I en studie fick förskollärarstudenter identifiera och resonera om sådana situationer.