Flickor får ofta sin autismdiagnos senare än pojkar. Varför är det så och vad får det för konsekvenser? Psykolog Stina Hindström och programledare Patti Hansén stöttar föräldrar till tonårsflickor med autism.

De nyanlända tonårstjejerna behöver extra stöd för att lyckas nå målen i ämnet idrott och hälsa. Det insåg två lärare när de såg hur deras elever hade svårt för att hoppa, krypa, balansera - och vinkla ut fötterna. Det som började som ett tidsbestämt projekt för att förbättra rörelseförmågan är nu praktiknära forskning vid Örebro…

Skolan ska enligt skollagen och läroplaner förmedla kunskaper om jämställdhet. Den ska också ge alla elever lika möjligheter oavsett könstillhörighet. Här hittar du inspiration och stöd i arbetet med att öka jämställdheten i skolan.

Redan i bokens förord framgår tydligt att jämställdhet inte är en quick-fix. Det är en långsiktig, systematisk och ständigt pågående process, som kräver samverkan och ska gå hand i hand med skolutveckling på sikt, skriver Helena Enqvist i sin recension av boken Skolutveckling och jämställdhet.

Yrkeshögskolan har i uppdrag att bidra till att bryta könsbundna utbildnings- och yrkesval. Därför lanserar Myndigheten för yrkeshögskolan nu ett nytt stödmaterial som ska hjälpa utbildningsanordnarna utveckla sitt jämställdhetsarbete.

Varför finns det flicklekar och pojklekar? Även om den femåriga flickan sitter i baksätet när hennes mamma kör bilen är det hennes treåriga bror bredvid henne som håller en leksaksbil i handen och som tillsammans med andra pojkar leker Blixten McQueen. Och även om pojkar deltar när flickorna leker Idol är det flickorna som styr…

Ett normkritiskt förhållningssätt har blivit den gemensamma plattformen i arbetet med jämställdhet i Lustigkulla förskola. Rektor Agata Viltelund vill att jämställdhetsarbetet ska vara levande i diskussioner och samtal.

Varför finns det flicklekar och pojklekar? Även om den femåriga flickan sitter i baksätet när hennes mamma kör bilen är det hennes treåriga bror bredvid henne som håller en leksaksbil i handen och som tillsammans med andra pojkar leker Blixten McQueen.

Fler barn som lekte med varandra, mindre framträdande genusmönster och en tydligare kommunikation – forskningsprojektet Normmedvetna rum för lek och lärande ledde till en mer hållbar lek. Dessutom blev lekarna mer fysiskt flyttbara mellan rummen istället för att vara fixerade vid platser och material.

Sjalar, hattar och glasögon istället för prinsessklänningar och supermandräkter. Normkritiska sagor istället för klassiska barnböcker. I jämställdhetsdiplomerade förskolan Hagahuset finns utrymme för olikheter och mångfald i lärmiljöer, material och lek. Med tiden har pedagogerna breddat perspektivet och idag handlar arbetet också om jämlikhet.

Den digitala tekniken ses ofta som något genusneutralt med lika stor attraktionskraft på både flickor och pojkar. Men forskning om jämställdhet i förskolans digitalisering pekar på motsatsen. Genomförs inte jämställdhetsuppdraget medvetet riskerar könsstereotypa föreställningar att reproduceras och öka, skriver Farzaneh Moinian, Fil.dr i pedagogik vid Uppsala universitet.

Att jobba för att skapa en jämställd förskola kan möta motstånd från både vårdnadshavare och kollegor. Ofta handlar det om okunskap om vad jämställdhet, och även jämlikhet, innebär. Jämställdhetsarbetets mål är att ge barnen fler möjligheter, därför är avdramatisering, kunskap och tålmodiga samtal en bra väg att gå, skriver David Flato och Maria Hulth, författare,…