Fristående gymnasieskolor sätter högre betyg än kommunala. Och elever från friskolor har lättare att komma in på en högskoleutbildning. – Det finns tydliga risker med systemet, säger forskaren Karin Edmark.

Ännu en forskningsrapport har kommit till samma slutsats: glädjebetyg är vanligare i fristående gymnasieskolor än i kommunala. Och de är extra vanliga i skolor som drivs i aktiebolagsform. "Detta är problematiskt då vi får ett snedvridet urval till högre studier, säger nationalekonomen Lovisa Persson vid Institutet för näringslivsforskning på Högskolan Kristianstad.

Elever ska inte behöva ge upp sin egen möjlighet att utvecklas för att vara solidariska med de mindre gynnade. En andel friskolor behöver finnas för att erbjuda alla elever vad de behöver, skriver Jan Lenander, gymnasielärare inom matematik, fysik och teknik med en bakgrund som civilingenjör.

De senaste åren har det kommit flera rapporter om att pojkar halkar efter i skolan. Men vad beror det på och vad kan skolor göra åt det? På LBS Kreativa Gymnasiet i Halmstad driver man ett flerårigt projekt för att öka elevernas inlärning och genomsnittliga betygspoäng, med ett särskilt fokus på hur pojkarnas resultat kan…

Pysslingen skolor har bytt namn till Innovitaskolan för att markera en ny, gemensam pedagogisk inriktning för de 28 skolorna. Metodiken Innovita Skills förbereder eleverna för ett livslångt lärande i ett digitalt samhälle i ständig förändring.

Skolor kommer fortsätta att vara egennyttiga och stå i konflikt med samhällsuppdraget så länge marknadskrafterna får styra. Det menar nationalekonomen och skolforskaren Jonas Vlachos, som ger en mörk bild av det svenska skolsystemet.  

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

I denna artikel redovisas resultatet av 2020 års skolundersökning av medborgares, tillika vårdnadshavares, relation till skolan som samhällsinstitution. (pdf)

Skolpengssystemet där kommunala och fristående huvudmän får samma skolpeng är djupt orättvist. Skolpengen måste differentieras så att kommunala skolor inte missgynnas, skriver skoldebattören och skolledaren Linnea Lindquist.

Huvudmännen är inte mogna ansvaret för skolan, menar forskaren Gunnlaugur Magnússon. När de får kritik av Skolinspektionen känns de ofta inte vid konsekvenser av sina politiska beslut, utan puffar ansvaret ner på rektorerna.

Förskolan har fått begränsad uppmärksamhet inom utbildningspolitiken, men ett stort intresse från skolmarknaden. Det behövs en kritiskt granskande hållning till ett starkt förändrat förskolelandskap, skriver Ingegerd Tallberg Broman, professor emerita vid Malmö universitet, lärarutbildare, förskoleforskare.

Det nuvarande skolmarknadssystemet har gått i en segregerande riktning och distansundervisningen för elever i behov av särskilt stöd riskerar att förstärka denna utveckling ytterligare, skriver Jessica Eng, universitetsadjunkt vid Malmö universitet.