Det nuvarande skolmarknadssystemet har gått i en segregerande riktning och distansundervisningen för elever i behov av särskilt stöd riskerar att förstärka denna utveckling ytterligare, skriver Jessica Eng, universitetsadjunkt vid Malmö universitet.

Ungdomars gymnasieval är fortfarande starkt präglat av kön och föräldrarnas utbildningsbakgrund. De reformer som genomförts de senaste decennierna har snarare ökat än minskat uppdelningen. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Överskattar vi olika skolaktörers förmåga att skapa ökad likvärdighet genom lagar och policybeslut? Det skriver Anette Jahnke, lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet och projektledare vid forskningsinstitutet Ifous.

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra. "Det finns utan tvekan kraftiga kamrateffekter", säger Pontus Bäckström som befarar att parallellskolsystemet är på väg tillbaka.

Efter att under lång tid vuxit sig allt starkare är marknadsskolan plötsligt i underläge. Malin Ideland, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet, uppmanar våra politiker att hålla i hatten och utnyttja tillfället – att förändra ett ohållbart system från grunden.

Politikerna kan inte längre kan ignorera att det är marknadsskolan som bidragit till ökad segregation och bristande likvärdighet, skriver Gunnlaugur Magnússon, docent i pedagogik vid Uppsala universitet.

Vilka effekter har skolvalet och friskolor egentligen på den svenska skolans kvalitet, likvärdighet, skolsegregation och betygssättning? Skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren sammanfattar den empiriska forskningen på området.

Björn Åstrands utredning syftar till att göra skolvalssystemet mer rättvist, men det är viktigt att förslaget om lottning följs upp av styrmedel som säkrar en hög ambition och att skolans fokus är alla elever på alla nivåer. Det menar Åsa Melander, forskarstuderande och har tidigare arbetat som skolplatsplaneringschef i Hackney, London.