Förskolebarn använder kroppsliga handlingar för att visa sina kunskaper i matematik, eftersom de inte har utvecklat ett verbalt matematiskt språk ännu. Det visar Gabriella Gejard i sin avhandling.
Malin Nilsen vill med sin forskning om datorplattor och appar i förskolan också bidra till en kritisk diskussion om digitala teknologiers roll i förskolan.
Okej, eller till och med bra, men fortfarande för otydligt om undervisning. Så kan man sammanfatta några förskoleforskares reaktioner på den nya läroplanen.
Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogiska inriktningar påverkar personalens arbetsmiljö.
Förskolans reviderade läroplan är full av goda värden, visioner och mål. Men de tycks krocka med de förutsättningar många förskolor lever under. Det skriver Magnus Erlandsson, statsvetare och lektor i ledarskap vid Malmö universitet.
Åsa Ljunggren har undersökt hur förskolan kan utveckla arbetet med att ta emot nyanlända familjer. Studien har en design inspirerad av aktionsforskning, och bygger på ett samarbete mellan universitet och förskolor.
Nyligen var den första av flera grupper skolansvariga från Nederländerna på plats på Göteborgs universitet för en kurs på temat lek, lärande och ledarskap. Det svenska forskningskunnandet om hur lek och lärande förenas i förskolan är det som lockar.
Två timmars ostörd reflektionstid i veckan är en förutsättning för att orka med och utvecklas i yrket. Det anser förskollärarna på avdelningen Torget på Hallonett i Jönköping.
Reflektionstiden gör att du får arbeta med det du är utbildad för och får kraft att se hur spännande yrket är, anser Sara Hvit Lindstrand, förskollärare och pedagogista.
Undervisning handlar om att planera så att alla barn möter alla målområden i läroplanen – inte att styra mot specifika kunskaper, skriver Christian Eidevald.