Digitalisering kan väcka engagemang och kreativitet i undervisningen. Men det gäller att välja rätt verktyg, enligt forskaren Ewa Skantz Åberg. Annars riskerar elever och lärare att fokusera på fel saker.
Genom att utforska matematiserande som något barn och pedagoger åstadkommer i interaktion i vardagliga aktiviteter vill Gabriella Gejard fördjupa kunskapen om matematiserande i förskolan.
Serietidningar i skolan gör det möjligt för elever att arbeta med handling och känsla i berättelser och visar hur lärares och elevers personliga erfarenheter med serier bidrar till klassrumsarbetet, skriver Lars Wallner, Linköpings universitet.
Hur uppfattas ansvar- och arbetsfördelningen mellan kvinnliga och manliga pedagoger i förskolans vardagliga praktiker utifrån ett genusperspektiv. Det har Ricardo Goncalves de Sousa forskat om i sin magisteruppsats i pedagogiskt arbete.
Nu finns ytterligare en vetenskaplig artikel skriven inom ramen för Ifous FoU-program Undervisning i förskolan. Artikeln är skriven av universitetslektor Linda Palla och professor Ann-Christine Vallberg-Roth, Malmö universitet, och publicerad i den vetenskapliga tidskriften Problems of Education in the 21st Century.
Många förskolebarn får inte den hjälp de har rätt till, visar Madeleine Sjömans avhandling. Hon tycker att specialpedagoger borde ingå som en naturlig del i arbetslagen för att stärka likvärdigheten.
Ann-Christine Vallberg Roth, professor i pedagogik vid Malmö högskola och vetenskaplig ledare för Ifous FoU-program Undervisning i förskolan, har skrivit om resultatet från programmet i denna artikel.
Lise Roll-Pettersson, Ingrid Olsson och Shahla Ala'i-Rosales har gjort en etnografisk fallstudie där de undersökt förutsättningarna för implementering av mångsidiga program (EIBI) i svensk förskola.
Försök med avgiftsfri förskola i Oslo i områden med stor andel barn med utländsk bakgrund förbättrade barnens läsfärdighet och kunskaper i matematik. För flickor förbättrades även språkfärdigheterna. Det visar forskning som presenteras i en ny SNS-rapport. Resultaten pekar mot att förskolan har betydelse för social rörlighet bland barn med utländsk bakgrund, särskilt flickor. (pdf)
Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.
Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.