Vissa unga lär sig tidigt att tiga om sina familjeförhållanden, och skolan erbjuder sällan en hjälpande hand. Det visar Per Nordéns avhandling Regnbågsungar.
Vi vuxna är viktiga språkliga förebilder i förskolan. Därför behöver vi bli medvetna om vårt eget sätt att språka och kommunicera och hur det direkt påverkar barnen sätt att språka och kommunicera. Hur kan man säkerställa att man är en språklig förebild? skriver Josefin Malm, Leg. förskollärare och pedagogista, och Sofie Källhage Leg. förskollärare och…
Ibland betraktas kultur som något oföränderligt och människor kan bli representanter för något de kanske inte känner eller tycker. Men kultur handlar om att skapa ordning och mening i tillvaron och är egentligen föreställningar och idéer som formar och formas av sociala relationer mellan människor, skriver Karin Norman, professor emeritus i socialantropologi, Stockholms universitet.
I förskolan ska barnen få förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet. De ska också få förståelse för andra kulturer, människors olika värderingar och levnadsförhållanden. För att göra detta möjligt behöver vi prata mer med varandra om normer, krockar, likheter och skillnader kring kultur och utbildning, menar Susanna Anderstaf, förskollärare och adjunkt vid Jönköpings University samt…
Sara Folkman har granskat och analyserat lyssnande i Reggio Emilia-inspirerad pedagogik. Resultatet visar att det distanserade lyssnande som praktiseras på förskolorna inte upplevs som genuint av barnen.
Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.
Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.
Det ska bli obligatoriskt med digitala verktyg i förskolan, för att barn ska få digital kompetens. Samtidigt finns en oro för att skärmarna ska ta över i småbarnens liv. Och vad är det egentligen förskolebarnen lär sig? Vuxna och barn tolkar hur surfplattor ska utnyttjas på olika sätt, menar forskare.
Nu blir det obligatoriskt med digitala verktyg i förskolan, för att ge barnen digital kompetens. Samtidigt finns en oro för att skärmarna ska ta över i småbarnens liv. Och vad är det egentligen förskolebarnen lär sig?
Förutsättningarna för förskolan och förskollärares uppdrag är mycket problematiska, visar en forskningsrapport från Malmö universitet. Hög arbetsbelastning, brist på resurser, gränslöshet i uppdraget och utsträckt lojalitet är några av de dilemman forskarna pekar på. Bakgrund till studien är hög sjukfrånvaro och en ökad psykisk ohälsa hos förskollärare.
Joel Rudnert har forskat om hur barn utvecklar sitt användande av historisk tid. Resultaten visar att barns sätt att hantera tid och tala om tid utvecklas innan de har kunskaper om det historiska innehållet.