Engagerade pedagoger, barn och vårdnadshavare som så tidigt som möjligt inkluderas i förskolans verksamhet och en tydlig struktur. Det är några viktiga ingredienser i Pärlugglans och Lovisagårdens förskolors arbete för att lyfta och ta tillvara flerspråkigheten som resurs.

Kan man göra en tidning fast man inte kan läsa och skriva? Visst kan man det. Förskoleklasseleverna på Helenelundsskolan i Sollentuna startade en nyhetsredaktion.

Barnskratt, rullatorer och livet däremellan. I värmländska Långserud förenas förskola och äldreboende under ett och samma tak – med ett åldersspann från fyra till 96 år. En tillfällig lösning fick förskolan Mörten att omedvetet haka på en växande trend med rötterna i Japan.

Är det möjligt för en dövblind 5-åring att utforska och ta plats i staden? Självklart. Om hen får rätt stöd. Bronsåldergatans specialförskola i Tynnered gav sig ut på äventyr i staden och skärgården.

Arbetet med "Stödmaterial förskola" ledde inte bara till att leken fick mer utrymme på förskolan Örtagården i Botkyrka. Pedagogerna insåg också hur viktiga de är för barnen och att de inte är utbytbara.

I och med att den nya läroplanen trätt i kraft har ­förskolan fått ett uppdrag kring digitalisering. Vi har träffat två forskare som hjälper oss reda ut ­varför digitaliseringen är viktig, hur forskningen ser ut och vilka risker som finns.

Som vuxna har vi lärt oss att dölja vad vi innerst inne känner. Men det går ofta att läsa av känslorna ändå. Våra omedvetna ”mikrouttryck” kan vara lika tydliga som barns känslouttryck med hela kroppen.

Om förskolan ska klara av det dubbla uppdraget att undervisa både gruppen och individen behövs en mångfald av teorier om kunskap och lärande. Neuropedagogik fyller en viktig funktion för att bredda perspektiven, visar en ny avhandling.

Vad tycker barn om och värdesätter i förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet och årskurs ett, och därmed också behöver för att kunna må bra och utvecklas under tidiga skolår? Det har en ny studie från Mälardalens högskola undersökt.