Inom vårt förskoleområde använder vi oss av något som kallas för A-, B- och C-tid. Jag vill i detta inlägget lyfta fram vad det innebär och vilka olika funktioner det kan fylla. Detta verktyget och medföljande tankesätt tror jag kan vara till stor hjälp att ha med sig och använda i förskolans vardag. Observera att…
Med “Läs med mig” vill Hanan Qadan Rababah och Malin Bejram Ellström, språkutvecklare på pedagogiska utvecklingsteamet, stärka det läsfrämjande arbetet i förskoleområde Öster. "Vi vill utveckla medvetenheten hos pedagogerna och att få det språkutvecklande arbetet att kännas meningsfullt", säger Hanan Qadan Rababah.
Leka eller lära i förskolan? De senaste åren har frågan diskuterats både i Sverige och i andra länder. Men varför välja menar förskoleforskarna. Lek kan rymma både undervisning och social utveckling. Men bara om personalen vet hur de ska göra.
Skenande klimat, migrationskriser, pandemier – och zombies. Det finns många katastrofer att oroa sig för, och dystopier har blivit en popkulturell trend som fascinerar barn. Ska förskolor ta upp det? I så fall konkret och vardagsnära, menar experterna – eller kanske inte alls.
Att göra-listan kändes så bra vid frukostbordet, men så fort du kommit till jobbet börjar tiden rinna i väg – det är förkylningstider och kort om personal, allt får göras på uppstuds … igen. Men kanske finns det tidsvinster att göra bara genom att gå till sig själv?
”Alla ungar har en hjärna, alla utvecklas – vi behöver förstå det.” Lena Aronsson vill sammanföra forskning om pedagogik i förskolan med neurovetenskap och diskussioner om hur hjärnans molekyler skapar en liten individ.
För fyra år sedan började Thea Grönqvist förskolan. Då hade personalen inga kunskaper om hur de skulle anpassa verksamheten för ett barn med den synnedsättning som Thea har. Men med stöd och kreativitet har de nu en verksamhet som fungerar för alla barn i förskolan.