I en ny studie från Stockholms universitet har forskare undersökt vad barn i förskola, förskoleklass, fritidshem och årskurs ett värdesätter och behöver för att kunna må bra och utvecklas under sina tidiga skolår.

Pupils who ask lots of questions get better results, especially those from poorer homes.

Enligt amerikanska forskare kan vissa egenskaper och beteenden avslöja om ett barn lider av psykopatiska drag – och på en vårdinrättning i Wisconsin försöker psykologer rädda våldsamma ungdomar från en dyster framtid. Men vad säger de svenska experterna på området? Vilka slutsatser kan man egentligen dra från tre- och fyraåringars uppförande?

Barn och unga vistas allt mindre i naturmiljöer. Det riskerar att leda till en minskad förståelse för natur och miljö. Men elever som med egna sinnen får upptäcka och bekanta sig med träd och växter i en autentisk miljö utvecklar förståelse för biologisk mångfald och människans påverkan på miljön. Det visar en avhandling vid Göteborgs…

Det tematiska, projekterande arbetssättet har fått många positiva effekter på Ribersborgs förskola i Malmö. Inom ramen för temat “Magiska världar” har personalen varit stationerade i olika miljöer. "Det gör det lättare att fördjupa sig i någonting, att inte behöva vara allt på en gång", säger Stephanie Persson, förskollärare.

På Rossö förskola i Strömstads kommun har temat om vatten och hav engagerat alla 1–5-åringarna. Här berättar Ingrid Mickelsson hur hon, kollegorna och barnen har arbetat.

Uteförskolan Stock och sten i Malmö har knäckt koden till hur man gör matematikundervisning på förskolenivå intressant.

Nationalekonomen Mattias Hallberg har undersökt hur tiden i förskolan påverkar skolresultaten i årskurs 9.

Efter en lång karriär som lärarutbildare i matematik brinner Ulla Öberg fortfarande för matematik – nu främst via sin blogg, som är full av praktiska tips. Hon menar att det är mycket bättre läge i förskolorna än i grundskolan.

Lina Hellberg, som forskar kring naturvetenskap i förskolan, vill att pedagogerna ska vara så trygga i sina kunskaper att de kan svara på barnens frågor där de dyker upp – och att natur­vetenskapen ska få vara med hela tiden.

Systematiska språklekar i förskolan kan förbättra barns läskunnighet, särskilt barn med lässvårigheter. Ann-Christina Kjeldsens studie har fått stor internationell uppmärksamhet.