Hur ser vi på barnen? Är de ofärdiga vuxna som vi försöker omforma eller är de individer i egen rätt? Det här är frågor som artikelförfattarna har jobbat länge med i ett utvecklingsarbete som pågått i Örebro.

En vårdcentral är en del av kvalitetsarbetet i Elisefreds förskola i Skurup. Även om leken på ytan mest handlar om brutna ben och röntgenapparater är målet bättre undervisning och förbättrad språkutveckling.

Ett regelbundet kvalitetsarbete gör skillnad för både pedagogernas och barnens kunskapsutveckling över tid. Det gör att arbetet blir meningsfullt och roligt, skriver Susanne Svedberg, enhetschef Kvalitet och Integration i Nyköping.

NTA-lådorna landade på Dammfri förskola i början av hösten. Där har man kombinerat undervisning i natur- och teknikämnet med Läslyftet och arbetat med fokusverb, vilket skapat en röd tråd genom hela terminen. Barn och pedagoger har blandat, rullat och filtrerat tillsammans.

En forskargrupp vid Lunds universitet har undersökt hur Covid-19-situationen har påverkat introduktionen till förskolan. Studien visade att vanliga omorganisationer för att utöva social distansering har haft konsekvenser för relationen till föräldrar, men också på barnens förmåga att lita på förskolepersonal. (pdf)

Vattenleken på Hovs förskola i Växjö blev både rolig och reflekterande kring begreppen mycket, lite och hållbarhet. Amanda Sayah Söderlund berättar hur lekresponsiv undervisning ser ut i praktiken.

Anna Backman, Center för Skolutveckling, Göteborgs stad, berättar om sin jakt på facklitterära bilderböcker om naturvetenskapliga innehåll för barn i förskoleålder. Hon hittar många böcker om djur, växter, människokroppen, rymden och dinosaurier. Men vart finns böcker för barn om vardagliga fysikaliska fenomen som ljus eller kraft, eller om spännande kemiska processer som eld eller nedbrytning?

När konkurrensen om offentliga medel ökar blir det än viktigare att ha förskolans syfte – kvalitativ utbildning för barnen – i centrum. Forskaren Christian Eidevald har precis kommit ut med en bok om detta, som han skrivit tillsammans med Myrna Palmgren.

Den föreliggande kunskapsöversiktens övergripande syfte är att bidra med kunskaper som kan underlätta för beslutsfattare och utvecklingsenheter att stödja arbetet med förskolans språkutvecklande arbete, så att alla barn, utifrån sina individuella (språkliga) förutsättningar, får möjlighet att utvecklas optimalt. (pdf)

I dag presenterar Ifous Språkutvecklande förskola – en kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Den är framtagen för att bidra med kunskaper som kan underlätta förskolans språkutvecklande arbete, så att alla barn, utifrån sina individuella förutsättningar, får möjlighet att utvecklas optimalt.

Under tre år har en forskargrupp följt 140 pedagoger på förskolor i Skåne när de undervisat barnen i kemi och fysik. Projektledaren Andreas Redfors, professor i fysik vid Högskolan Kristian­stad, berättar om bra områden att ta upp.