När barn till föräldralediga fick rätt till förskola fick småsyskonen mer egentid med sin hemmavarande förälder. Det förbättrade skolresultaten i vissa grupper.
En optimal modell för inskolning av förskolebarn är ännu långt borta. Men de senaste årens restriktioner har gett nya möjligheter till forskning i ämnet.
Hur skapar man en trygg inskolning när föräldrar inte får följa med in på förskolan? Och hur har pandemin påverkat relationerna mellan barn, föräldrar och personal? Det har forskare i Lund undersökt.
Hur skapar man en trygg inskolning när föräldrar inte får följa med in på förskolan? Och hur har pandemin påverkat relationerna mellan barn, föräldrar och personal? Det har forskare i Lund undersökt.
Hur hårt än förändringens vindar blåser över skolans värld så ser rektorerna till att förskolans kärnvärden lever kvar. Det är en av de mest framträdande slutsatserna i den doktorsavhandling som tidigare förskolläraren Ebba Hildén presenterade i fjol.
I dagens avsnitt av Skolforskningspodden diskuterar vi möjligheter och utmaningar med att bedriva praktiknära forskning i förskolan, tillsammans med de verksamma. Vi pratar om språkinlärning och transspråkande, lusten att lära, och vikten av trygghet och av att involvera vårdnadshavare. Gäster är Sara Andersson, Anne Harju och Annika Åkerblom. (webb-radio)
Det har visat sig att barn som är födda utanför Sverige får sämre skolresultat än barn som är födda här. Till stor del antas detta bero på att nyanlända barn inte tas emot på tillräckligt bra sätt och inte får samma möjligheter i skolan. Forskare vill i ett nytt projekt bidra till att hitta nya…
Små barns vilja att dela med sig kan kopplas till deras grad av anpassning. Den slutsatsen drar Kahl Hellmer som forskat om sambandet mellan personlighetsdrag och konformitet, viljan att anpassa sig, hos förskolebarn.
Med ett starkt barnperspektiv fokuserar förskollärarna på hur saker och ting görs. Undervisningen och didaktiska frågor tonas ned. Det visar Ester Catucci som undersökt hur undervisning uttrycks i förskolan.