I denne artikkelen utforsker jeg begrepet kreativitet i en skapende prosess med digital teknologi i barnehagen. Problemstillingen er: Hva kjennetegner en skapende teknologimediert samarbeidsprosess der en gruppe barnehagebarn (4–5-åringer) og en barnehagelærer lager en digital bildebok sammen?
Genom att prata om flaggorna, lyssna på sagor och musik, testa olika mat och bekanta sig med kändisar har barnen i Tröskans förskola i Malmö fått kunskap om Sveriges fem nationella minoriteter, skriver Pontus Källström, Leg förskollärare vid Tröskans förskola i Malmö.
De nationella minoriteterna är en skattkista att ösa ur. Skapa särskilda språk- och kulturväskor, tipsar Ulla-Maija Pesola – då blir det lättare att överföra språk och traditioner.
Fiske på älven, eld i kåtan eller bastubad. Barnen i Charlottendals förskola i Luleå får både ta del av sina kulturer och bada i meänkieli, samiska och finska.
Yvonne Lindh ha undersökt hur förskollärare iscensätter estetiska lärprocesser genom materialval och uppgifter, hur barnens arbeten svarar mot lärarens intentioner samt om rummens utformning har betydelse som stöd för det skapande arbetet i förskolan.
Redan vid ett års ålder kan man upptäcka tecken på allvarligt utåtagerande beteende hos barn. När barnet blir äldre kan aggressiviteten leda till stora problem. Med tidiga insatser har man en chans att vända utvecklingen.
Att arbeta enskilt med varje förskola var inte att tänka på för Karlskogas fyra specialpedagoger. Istället har de involverat alla 27 förskolor för att stärka det förebyggande och främjande arbetet i kommunen.
På Arredalens förskola i Jönköping har pedagogernas medvetenhet om undervisning och lärarens roll stärkts rejält. Detta sedan de deltog i forskningsinstitutet Ifous treåriga program Fundif – Flerstämmig undervisning i förskolan.
I begreppet ”vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” är det ordet ”och” som är det viktigaste, enligt Anette Jahnke, lektor i pedagogik och projektledare på forskningsinstitutet Ifous. Det ena kan inte ersätta det andra.