Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

En studie från Göteborgs universitet visar att äldre plastleksaker ofta innehåller högre halter av hälsofarliga ämnen än nya. "Man talar mycket om återvinning som en lösning på vårt avfallsproblem, men återvinning kan inte göras på ett säkert sätt om det finns så mycket kemikalier i produkterna som vi har nu, "säger Bethanie Carney Almroth, professor…

Trängseln i barns utemiljö ökar, vilket påverkar hälsa, lek, lärande och behov av natur negativt. Men från ett landskaps­laboratorium i Alnarp leder forskaren Fredrika Mårtensson en motståndsrörelse.

Forskning, liksom förskolans läroplan, betonar betydelsen av social lek mellan barn. Både för att den gemensamma leken, i sin egen rätt, skänker barn glädje och mening men också för att den bidrar till barns utveckling, lärande och delaktighet.  

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Att låta barnen leka med ärvda plastleksaker kan vara en risk. När forskare testade gamla leksaker och utklädningsföremål i plast innehöll 84 procent av föremålen gifter som kan orsaka störningar i utvecklingen och fortplantningsförmågan hos barn.

Forskarna Ann-Christin Sollerhed och Jan-Eric Ekberg har lett en nordisk studie kring hur rörelse värderas i förskolemiljön. Studien visar att rörelse värderas lågt samtidigt som ingen tidigare generation har varit lika stillasittande som dagens barn. Utan krav i läroplanen går det inte längre att ta för givet att barn utvecklar den fysik och motorik som…

Hitta en berättelse, och en aktivitet som passar till – då uppstår möjligheten till existentiella och filosofiska samtal. Det säger forskarna Viktor Johansson och Ylva Jannok Nutti, som har ett projekt om just detta tillsammans med en samisk förskola.

Hur håller vi samma kvalitet ute som inne? Hur kan vi ta med oss projektet ut och ändå jobba målstyrt och undervisande? Under pandemin fick vi tänka till om målen och syftet med utevistelse, skriver Sofie Källhage och Josefin Malm, legitimerade förskollärare.

Det är en myt att undervisning utomhus kräver extraordinära insatser, skriver Maria Hammarsten, doktorand och universitetsadjunkt i pedagogik. Hon slår också ett slag för skogsträdgården.

Sverige är sämst, av de nordiska länderna, på att skriva in rörelse och fysisk aktivitet i styrdokument för förskolan. Många barn riskerar att aldrig få utveckla sin rörelseförmåga, med både besvär och smärta som livslånga konsekvenser.