Barns krigslekar väcker ofta motstånd – inte minst i dessa tider. Men vad är det egentligen som sker när barn far fram likt superhjältar eller låtsaskrigare? Vad kan vi lära oss? Om det berättar forskaren ­Ebba Theorell i en uppmärksammad ny avhandling.

Begreppet neurodiversitet är centralt i Sofia Österborg Wiklunds forskning. Månadens forskare menar att dagens synsätt på individer med NPF-diagnoser (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) osynligör och skapar ett utanförskap. Ett systemskifte krävs och förskolan och skolan behöver ta sig an dessa frågor från nya perspektiv.

"Det finnes ingen god grunn for å skille venner i skole eller barnehage", sier professor Anne Greve som har forsket på vennskap.

Vi tipsar om åtta böcker som rör allt ifrån hållbar utveckling till att titta på konst med barn.

I det praktiknära forskningsprojektet ELSA-modellen har forskare och pedagoger tillsammans utvecklat språkutvecklande aktiviteter på förskolor. Nyligen presenterades resultatet på en dialogkonferens för att sprida arbetssättet i en av kommunerna som deltagit i projektet.

Den här antologin vill besvara frågan om vad utbildning på vetenskaplig grund innebär i praktiken inom förskola och skola. Det unika med boken, menar redaktörerna, är att det belyses utifrån flera olika nivåer. Om du är intresserad av praktiknära forskning är det här en läsvärd bok, skriver Torbjörn Hanö i en recension av boken Skola…

Under det senaste decenniet har svensk förskola gått från att vara en grupporienterad verksamhet till att ha en mer individuell riktning. I den här studien testar forskaren Peter Karlsudd en modell för inkludering. Modellen är tänkt som ett stöd för förskolepersonal att förankra individuella möjligheter i ett grupporienterat arbetssätt.

Psykologen Hampus Bejnö vid Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet har i sin avhandling undersökt om det går att översätta och anpassa instrumentet APERS till svenska förhållanden, just för att förbättra lärmiljön i förskolan för barn med autism. (s. 13)