Förskolebarn som lär sig att se och förstå tal blir bättre på matematik jämfört med det traditionella sättet att räkna upp och ner. Det visar forskning om en ny metod.
Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.
Barn som redan i förskoleåldern utvecklar en djupare förståelse av tal blir bättre på matematik än de barn som lär sig genom att räkna fram- och baklänges ett steg i taget. Det visar forskning vid Göteborgs universitet som också prövat ut olika metoder för undervisning i matematik.
Alla förskolor ska arbeta med digitala verktyg, men hur det ska gå till finns inga klara regler om. Samtidigt säger WHO att riktigt små barn inte ska använda digitala medier. Vad säger forskningen och vad säger barnen själva?
På förskolorna i Staffanstorps kommun får vetenskapen tidigt fäste via projektet ULF, i samarbete med Malmö universitet. Barnen undervisas i naturkunskap, språk, matematik och hållbarhetslära – och i huvudsak utomhus.
I denna studie analyseras hur förskollärare beskriver specialpedagogens roll i förskolan. Syftet med studien är således att utveckla kunskap om specialpedagogens roll utifrån förskollärares perspektiv. Resultatet utgår från 15 intervjuer med förskollärare som har haft kontakt med specialpedagoger i arbetet.
Studien fokuserar på att undersöka hur studerande i småbarnspedagogik upplever slöjdverksamhet utomhus samt hur studerande i småbarnspedagogik upplever slöjdverksamhet utomhus i relation till deras framtida yrke.
Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.
I artikeln studeras en bildskapande aktivitet som ett exempel på undervisning i svensk förskola. Vad som utmärker denna undervisningsaktivitet och vilken estetik, i betydelsen konstsyn, som barnen socialiseras in i analyseras.